POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån aktuell forskning göra en sammanställning av arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen har skett genom en databaserad sökning av publicerade vetenskapliga Artiklar. Författarna har vid den systematiska sökningen använt ett antal förutbestämda sökord i databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analysen av data användes arbetsterapeutiska interventionsformer som raster för att klassificera de interventionerna som utfördes för barn med utvecklingsstörning. Resultatet är uppdelat i tre delar; arbetsterapeutiska interventioner, bedömning av interventionernas effekt samt effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på Artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga Artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på Artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga Artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund År 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rättighet att genomgå en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebär avbrytande av havandeskap som genomförs av två metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rådgivning, administrering av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vårda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanställning om de studier som finns inom ämnesområdet. De tillämpades elva Artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och två av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjälp av deras beskrivningar på hur man analyserar vetenskapliga Artiklar.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga Artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det är följsamhet till behandling av hypertoni bristfällig och många patienter uppnår inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanställa vetenskapliga Artiklar om sjuksköterskans möjlighet att påverka följsamheten hos patienter med primär hypertoni gällande omvårdnadsåtgärder och läkemedelsbehandling. Utifrån syftet utformades två frågeställningar för att nå en djupare förståelse för ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka är utformade för en forskningsprocess.

En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Vad anhöriga har för syn på organdonation påverkar deras beslut, i en situation där den anhörige tvingas fatta ett för någon annan. Familjerelationer och bemötandet av vårdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvården är ytterligare faktorer som påverkar närståendes inställning till donation. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Både vad gäller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsställa dem, samt att förhålla sig neutral och stöttande i donationsfrågan så att de anhörigas beslut inte heller blir påverkat av någon annan. Det är även betydande att vårdpersonal är införstådda med att det endast är de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet måste respekteras oavsett utgång.

Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa Artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren.Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa Artiklar på sajten.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 Artiklar.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton Artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter Artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta Artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.