Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

I samband med att en stat tilltrÀder den Europeiska Unionen (EU) överför staten Àven kontrollen över en mÀngd omrÄden till unionen. De omrÄden över vilka kontrollen överförs gÄr till största delen att Äterfinna inom de sÄ kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebÀr att medlemsstaterna inte fÄr hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjÀnster. Den fria rörligheten för personer involverar sÄvÀl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

Med dagens allt hÄrdare konkurrens inom den ?digitala marknaden? Àr det allt viktigare att kunna presentera sig eller sina alster pÄ ett bra sÀtt. Olika reels har blivit ett allt vanligare sÀtt att marknadsföra sig genom I denna artikel tittar vi inledningsvis pÄ vad en showreel Àr samt olika typer av reels som finns. Vidare definierar vi begreppet storytelling och tittar pÄ hur begreppet storytelling anvÀnds inom reels. Vi lyfter fram generella punkter pÄ vad som bör tÀnkas pÄ vid skapandet av en reel.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gÀllande rÀtt för internprissatta royaltybetalningar frÄn fast driftstÀlle till moderbolag. Problemet Àr att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet Àr tillÀmpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rÀtt för att förhindra att nÀmnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet anvÀndas för att förhindra sÄdant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget nÀringsverksamhet pÄ grund av delaktighetstanken. Den innebÀr att royaltybetalningar rÀknas som del i fast driftstÀlle belÀget i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gÀller dÄ man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste Ären fÄtt stor uppmÀrksamhet dÄ det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrÀttens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begÀrt att fÄ ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud stÄr i proportion till mÄlet att skydda den svenska folkhÀlsan. Problemformuleringen som stÀlldes var; Àr förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rÀtten? I föreliggande uppsats har olika Äsikter redovisats utifrÄn det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten.  FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.