AB Sandvik Coromant Àr en vÀrldsledande tillverkare av skÀr och verktyg för skÀrande bearbetning. Gimoverken Àr Sandvik Coromants största skÀrtillverkande enhet. GHMP Àr en avdelning som förser skÀrtillverkningen pÄ Gimoverken, och Àven andra produktionsenheter runt om i vÀrlden, med pressverktyg.Under en tid har man pÄ GHMP haft ett bristande fokus pÄ lagerstyrning. Detta har lett till att produktionslagret pÄ GHMP i praktiken endast har haft som uppgift att garantera tillgÀnglighet av artiklar som Àr nödvÀndiga för att produktionen ska kunna operera oavbrutet. Bristen pÄ aktivt arbete med lagerhÄllning och inköpsmönster har med tiden lett till en misstanke om att lagernivÄerna Àr onödigt höga samt att inköpsmönstren inte speglar förbrukningen.För att minska lagernivÄerna pÄ GHMP har man initierat detta projekt med mÄlet att halvera det bundna kapitalet i produktionslagret samt att förbÀttra avdelningens lagerstyrning.För att lyckas med uppgiften har en programvara med en inbyggd optimerande modell skapats.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Europaparlamentet och rÄdets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en lÄngtgÄende, men inte fullstÀndig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjÀrde bolagsrÀttsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhÄller att medlemsstaterna har rÀtt att befria smÄ och medelstora bolag frÄn revision. DelbetÀnkande SOU 2008:32 angÄende revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehÄller delbetÀnkandet SOU 2008:32 en rad förÀndringar och genom dessa förÀndringar kommer problematiken med bankers syn pÄ den reviderade Ärsredovisningen att stÀllas pÄ sin spets. Detta dÄ utredningen föreslÄr att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsÀttningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Huskvarna Prototyper AB har gÄtt frÄn att endast tillverka prototyper till att nu Àven arbeta med smÄskalig serieproduktion. Utvecklingen har inneburit att nya arbetsmetoder krÀvs för rÄmaterialanskaffning och lagerstyrning. Denna utveckling Àr ocksÄ grunden till detta arbete. Syftet med arbetet Àr att analysera företagets materialanskaffningsmetoder och undersöka om möjlighet finns att förbÀttra dessa för att reducera kapitalbindningen i rÄmateriallager.Genom en övergripande kartlÀggning av företaget och en djupare kartlÀggning av kunder och dess artiklar, skapas ett helikopterperspektiv för företaget och dess flöden. NulÀgesbeskrivningen genererar en nulÀgesanalys dÀr företagets kunder och artiklar delas in i olika klasser genom ABC-analys.

Synen pÄ utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Att de har ett samband med framtida vinster Àr de flesta forskare överens om. DÀremot gÄr meningarna isÀr ifall detta samband Àr av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillvÀxt. NÀr det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel dÀr forskare bevisade att framtida vinsttillvÀxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn pÄ det samband som antagits gÀlla mellan de tvÄ variablerna. Detta samband har dÀrefter testats pÄ Ätskilliga marknader i olika lÀnder med nÀstan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillvÀxt Àr positivt.Studiens problemformulering och syfte Àr baserat pÄ detta samband och avser kontrollera ifall sambandet Àr positivt Àven pÄ den svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

PÄ mÄnga företag anvÀnds idag projektbaserad verksamhet. Att anvÀnda sig av projekt Àr effektivt och det finns möjlighet till snabba förÀndringar. Projektorganisationen Àr tillfÀllig och projekt genomförs ofta med en bestÀmd tidsram och budget. Det Àr projektgruppen som utför de ingÄende arbetsuppgifterna och levererar resultatet.Det som denna rapport kommer att behandla Àr hur en projektgrupp skapas utifrÄn befintliga resurser. Vidare kommer Àven andra pÄverkande faktorer att undersökas, som till exempel personliga egenskaper samt om befintliga modeller anvÀnds.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Uppsatsen söker visa pÄ hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig frÄn varandra i tidningars internetupplagor frÄn olika vÀsterlÀndska lÀnder utifrÄn sex syftesfrÄgor;PÄ vilket sÀtt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka kÀllor kommer till tals?Vilka hÀndelser fokuserar tidningarna pÄ?Hur har lÀndernas tidningar rapporterat om lÀnder katastrofen drabbade innan den nÄdde USA?PÄ vilka sÀtt skiljer sig lÀndernas tidningar frÄn varandra?LÀnderna utvalda för att besvara frÄgan Àr USA och Sverige, och tidningarna frÄn respektive land uppsatsen anvÀnder för att besvara frÄgan Àr Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka Àr orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 fÀrdades frÄn Jamaica till USAs östkust dÀr den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resvÀg. För att analysera materialet sÄ har kvantitativ innehÄllsanalys och kritisk diskursanalys tillÀmpas. Teorierna som uppsatsen tillÀmpar de tvÄ metoderna pÄ Àr Entmans Framing-teori, nyhetsvÀrdering enligt bland andra, Henk Prakke.

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillĂ€gna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgĂ„r i detta nummer Ă€r att hennes verk och liv har pĂ„verkat mĂ„nga, sĂ€rskilt andra författare. MĂ„nga har inspirerats och engagerats av henne och kĂ€nslorna flödar dĂ„ hon kommer pĂ„ tal. Citatet ovan Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Jonas Thentes artikel ?Det lĂ„g en skugga över vĂ€rlden igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) dĂ€r han redogör för Kandres verk och hur de har pĂ„verkat honom.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr en del av landets befolkning har ett annat modersmÄl Àn svenska. Kommunikation över sprÄkgrÀnserna har blivit ett naturligt inslag i vÄrt liv. Vi har idag ett stort antal modersmÄl som talas och anvÀnds i hemmen och det sprÄk som talas utanför hemmen Àr det svenska sprÄket. Att tillÀgna sig ett nytt sprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde individen och samhÀllet.Detta arbete Àr en kontrastiv undersökning inom omrÄdet tvÄsprÄkighet av de svenska och ryska sprÄken. Svenskans struktur studeras i ett kontrastivt perspektiv med tyngdpunkt pÄ företeelser i svenskan som brukar vÄlla problem vid andrasprÄksinlÀrning.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vÄr bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har Àven beskrivit vilka tillÀmpningar XML kan anvÀndas pÄ, samt beskrivit fakturering, bÄde hur den kan ske manuellt dvs.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.