Sökresultat:
626 Uppsatser om Artikel 82 i EG-fördraget - Sida 5 av 42
RÀtten till sjÀlvförsvar: en undersökning av artikel 51 i FN-stadgan
Den senaste tidens hÀndelser har gett stor uppmÀrksamhet till FN och den internationella rÀtten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till mÄnga frÄgor. Syftet med uppsatsen var att utreda nÀr en stat har rÀtt till sjÀlvförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den anvÀnts i det förflutna kan man konstatera att rÀtten till sjÀlvförsvar enligt artikeln trÀder ikraft om en stat utsÀtts eller har blivit utsatt för ett vÀpnat angrepp. Den gÀller sedan fram till att sÀkerhetsrÄdet vidtagit nödvÀndiga ÄtgÀrder.
VaxholmsmÄlet: en utveckling mot social dumpning?
Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.
RÀttslig belysning av invasiva frÀmmande arter i sjöar och vattendrag
Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.
RÀttvis implementering för en hÄllbar utveckling. : - RÀttigheter och förhÄllningssÀtt gÀllande urfolk och lokalsamhÀllen
Syfte: Att med utgÄngspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhÀllens rÀttigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mÄngfald undersöka samers nyttjanderÀtt till privategendom. Artiklarna vÀcker en rad intressanta frÄgestÀllningar. Jag kommer koncentrera mig pÄ att diskutera sjÀlvbestÀmmandet och Àgandets legitimitet utifrÄn ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven stÄr samhÀllsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer Àven undersöka Àgande som rÀttighet, dels utifrÄn ovanstÄende men Àven utifrÄn Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rÀttighetsteorier och analyser.
Fast etableringsstÀlle : Platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster vid fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater
Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.
Skolans KlÀdkod : En fenomenologisk studie om hur klÀder pÄverkar barn i grundskolan
Vi vill med denna studie bidra till att förstÄ hur barns status och popularitet pÄverkas av klÀder i grundskolan. VÄra resultat visar att klÀder pÄverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, sÄsom beteende och umgÀnge. KlÀder börjar bli viktigt för status och popularitet nÄgon gÄng under mellanstadiet. Det Àr dÄ barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klÀdsel. De mÄste förhÄlla sig till ett socialt spel dÀr bl.a.
Konflikthantering i förskolan
VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för Àmnet konflikt började nÀr vi hittade en artikel av Gunilla Granath dÀr hon beskriver konflikter som nÄgot positivt. Mer om artikeln Äterkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring Àmnet konflikt ökade under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) under vÄra studier pÄ Malmö högskola. DÀr har vi sett olika typer av konflikthanteringar frÄn pedagogerna.
VÀxters effektorutlösta försvars funktionoch evolution : Ett uthÄlligt skydd mot patogener?
Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.
Sjuksköterskors upplevelser gentemot att vÄrda patienter med blodsmitta; Hepatit B, C och HIV - En intervjustudie
Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Informationsutbyte vid konkurrentbevakning : Vilken information fÄr inhÀmtas frÄn konkurrenter och hur fÄr det ske vid konkurrentbevakning i enlighet med artikel 101.1 FEUF?
Att upprĂ€tthĂ„lla en god affĂ€rsetik Ă€r viktigt för mĂ„nga företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark stĂ€llning pĂ„ marknaden krĂ€vs Ă€ven att företagen Ă€r konkurrenskraftiga. Ăkad konkurrenskraft kan fĂ„s genom konkurrentbe- vakning, dĂ„ information inhĂ€mtas frĂ„n konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- grĂ€nsande företeelser pĂ„ marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan pĂ„verka ett företags sjĂ€lvstĂ€ndighet att ta beslut. Detta har Ă€ven fastslagits av domstolen och artikeln mĂ„ste dĂ€rför anses omfatta informationsutbyte.
Computer Network Attack som olovligt vÄld : en frÄga om association, effekt, aktör och mÄl
I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ?Cyberwar I?, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva sÄ kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frÄgan huruvida CNA Àr att beteckna som olovligt Àr allt annat Àn klar. Prövningen sker mot den folkrÀttsliga regimen Jus ad Bellum, och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim appliceras CNA?De frÄgestÀllningar som avses besvaras Àr: hur kan CNA utgöra vÄld eller hot om vÄld i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra vÀpnat angrepp i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrÀttsliga experters teorier pÄ omrÄdet CNA och vÄldsanvÀndning, samt applicering av desamma pÄ en fallstudie av hÀndelserna i Estland 2007.Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bÀrighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frÄgan om association, effekt, aktör och mÄl tydligast faller ut.
Bidragande faktorer som pÄverkar bensÄrspatienters följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges : en litteraturstudie
Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.
Informationsutbyte och den skattskyldiges rÀttigheter : StrÀvan efter ett hÄllbart system
Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..
AnmÀlningsskyldighetens kongruens med Barnkonventionen
Uppsatsen handlar om huruvida gÀllande rÀtt i Sverige rörande anmÀlningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppstÀlls i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen frÀmst rör Àr artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bÀsta alltid skall sÀttas i frÀmsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige mÄste ha tillrÀckliga och effektiva skyddsÄtgÀrder sÄ att barn skyddas.