Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en ökad förståelse för ljusets betydelse för att människor ska känna sig trygga i städers offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrämt människan och varit en begränsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet på bästa sätt har ljus använts i otaliga former genom åren; allt från eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva våra liv. Trots att dagens städer är fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland många att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

I arbetet undersöks hur kunskap om systemtänkande och ekosystemtjänster kan användas vid utformning av ett produktionslandskap ansluten till fjärrvärme i området Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus är slutsatser om utbyggnad av resurshushållande växthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, våren 2014. Målet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av växthusutbyggnad utifrån teori och att med en landskapsarkitektonisk vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgränsat projektområde. Systemtänkande och ekosystemtjänster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtänkande baseras i en vetenskaplig teori, systemteori, som influerat flertalet discipliner och även påverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivåer. Begreppet ekosystemtjänster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka påverka och styra samhällsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsätta ?ge? människan ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan ses som komponenter i ett landskapssystem. I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivåer och ekosystemtjänster för att få kunskap om system inom projektområdet i Elleholm.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Staden, en miljö där människan över decennier har satt sina spår. De förändringar vi har tvingat på städerna har gjort att klimatet där kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt område. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutsläpp och gatubelysning som inte kan återfinnas i en naturlig miljö. Detta påverkar ståndortsförutsättningarna i en rabatt och bidrar till att det i många fall skapas väldigt extrema miljöer.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner.Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen.

SAMMANFATTNINGTrakeotomi är ett operativt ingrepp och innebär att man gör ett strupsnitt på halsens framsidaför att skapa fri luftväg. Denna öppning, trakeostoma, som skapats på halsen hålls öppen aven trakealkanyl. Trakealkanylen sitter i luftstrupen och skapar patientens artificiellaandningsväg. Trakeostomi är ett ingrepp som ökar i Sverige och görs när sjukdomar ellerskador i luftvägarna eller i centrala nervsystemet försämrar eller hindrar patienten från attandas genom näsan och munnen. Ingreppet genomförs också på patienter som behöverlångvarig respiratorbehandling.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

Saab Training Systems är ett företag i Saab-koncernen som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för militär utbildning. Ett av de centrala systemen i företagets produktportfölj är det instrumenterade stridsträningskonceptet GAMER, i vilket soldater kan öva dubbelsidig träning samtidigt som övningsledningen via ett centralt styrsystem kan övervaka och interagera i övningsförloppet.I och med den övergång som skett i många av världens försvarsmakter, från ett tungt territorialförsvar till ett välutbildat insatsförsvar har kraven på den enskilda soldatens förmågor höjts avsevärt. Samtidigt har det även skett en övergång gällande den generella hotbilden, från att tidigare ha utgjorts av en annan militärmakt, till paramilitära grupperingar som ofta bedriver en gerillaliknande krigsföring. Dessa två faktorer innebär att även förutsättningarna för soldatutbildningen har förändrats.Som ett led i anpassningen till dessa förändringar utreds i denna rapport möjligheterna att utveckla soldaternas audiella upplevelse i GAMER. Detta för att skapa ökade förutsättningar för en komplett upplevelsebaserad inlärning, som inte bara övar soldatens förmåga att använda sig av den taktiska information som ljudbilden förmedlar, utan även förbereder soldaterna på bästa sätt för den främmande miljö som dagens militära insatser ofta innebär.Inledningsvis genomförs en ljudcentrerad användningsfallsanalys av en uppsättning grundläggande övningsscenarion.

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar på platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. Huvudmålet med studierna av ämnet är att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillämpa dessa på min plats: den gamla Cementafabriken på Övägen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskällan i detta är den amerikanske landskapsarkitekten James Corner´s teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrå; ?Field Operations? i New York.Eftersom ämnet täcker in väldigt många aspekter och problemställningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksområdet har förvärvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostäder.