Syftet med projektet var att undersöka årstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhästar utfodrade med en grovfoderdiet. Hästar är grovtarmsjäsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll. För att i framtiden kunna veta och jämföra hur olika fodermedel påverkar och förändrar det mikrobiella ekosystemet i hästens mag- och tarmkanal är det av intresse att även veta hur ekosystemet ser ut hos hästar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större förståelse om hästens biologi och tarmflora är väsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar. Från 16 stycken hårt tränade travhästar har träck- och foderprov samlats under ett helt år. Vid 9 tillfällen har prover analyserats från alla 16 hästar för att studera mikrobiotans årstidsvariation samt vid 3 tillfällen för 4 av hästarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones.The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied.There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon.The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies..

I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö.

Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.

Det är av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas på ett sätt som möjliggör för en självständig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sätt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer självständig vardag är att utforma så kallade taktila ledstråk. Taktila ledstråk definieras som en sammanhängande kedja av ledande element från start till mål. De ledande elementen kan bestå av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest användbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör därför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.

Det är av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas på ett sätt som möjliggör för en självständig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sätt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer självständig vardag är att utforma så kallade taktila ledstråk. Taktila ledstråk definieras som en sammanhängande kedja av ledande element från start till mål. De ledande elementen kan bestå av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest användbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör därför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.

I och med de klimatförutsättningar som råder i Sverige har konstgräs som underlag inom elitfotbollen fått allt större betydelse. För att kunna garantera en god spelkvalitet och värna om både spelarnas upplevelsekänsla och säkerhet är det inte längre naturgräs som är det bästa alternativet på en del håll i landet. Vilka är de övergripande skillnaderna underlagen emellan vad gäller anläggning, skötsel, upplevelsekänsla och skaderisk? Examensarbetet består av två delar, en inledande litteraturstudie där anläggnings- och skötselaspekterna tas upp samt en mer personlig del där de allsvenska spelarna bidrar med sina åsikter om spel och upplevelsekänsla på naturgräs respektive konstgräs. Resultatet visar att det är svårt att fastställa en specifik ekonomisk skillnad både ur anläggningsavseende och ur skötselavseende då det är så många olika faktorer som spelar in.

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet påverkar den diade individens mjölkkörtel samt åtgärder till problemet. Spensugning innebär att en kviga eller ko diar på en annan individs spenar och det är ett beteende som ofta utvecklas i tidig ålder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system där de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fått utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand från att dricka mjölk på ett naturligt sätt kan problem som spensugning uppstå.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Artificial sweeteners in beverage and their effecton hunger and energy intakeAuthor: Sofia Andersson and Sofia JakobssonSupervisor: Heléne Bertéus ForslundExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 11, 2012BackgroundIn 2010 the total consumption of soft drinks in Sweden was estimated to 69 litres per person and17 % of the domestic production was estimated to consist of soft drinks sweetened with artificialsweeteners. The effects of artificial sweeteners on hunger is not yet fully understood. It isspeculated that they might increase hunger and hence increase energy intake.ObjectiveThe aim was to compile the evidence regarding the effects of an intake of a beverage sweetenedwith artificial sweeteners compared to sucrose on subsequent hunger and energy intake.Search strategyA systematic search for literature was performed in the databases PubMed and Scopus.Selection criteriaThe inclusion criteria were RCT, human studies, articles published in Swedish or English, studieson healthy adults and studies measuring hunger with a subjective scale or energy intake. Theexclusion criteria were studies who measured energy intake under other forms than standardisedor controlled, studies without a standardised dose of the beverage and articles needed to beordered against payment.Data collection and analysisFour articles were selected and examined according to a template developed by SBU. Theevidence for each outcome was weighed together and graded according to GRADE based on asummarised evidence form developed by the Sahlgrenska Academy.Main resultsAll four articles measured subjectively rated hunger.

?En naturlig trädgård ? ett gestaltningsförslag med biologisk mångfald? handlar om hur man får in naturen i trädgården. Hur gör man för att förbättra den biologiska mångfalden i sin egen trädgård och på så sätt möjliggör möten mellan människa och natur? Ämnet biologisk mångfald i trädgården är intressant och har potential att bli en framtida trädgårdstrend som både branschen och allmänheten kan anamma. Arbetet utgår från den biologiska mångfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som får en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och skogsbete.