Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige, då omkring 7000 diagnostiseras varje år. Att få en sådan diagnos kan för många yttra sig väldigt chockartat. För att kunna hantera situationen finns det en rad olika faser individen måste ta sig igenom, detta görs med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors olika copingstrategier vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 empiriska studier användes.

Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som har ökat de senaste 30 åren. I Sverige är det ca 200 personer som insjuknar varje år och 700-800 som idag lever med sjukdomen. ALS är en motorneuronsjukdom där nervcellerna som står för styrningen av skelettmuskulaturen bryts ned. När nervcellerna inte används längre så dör de och gör så att musklerna förtvinar, vilket kallas för atrofi. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hur det är att leva med Amyotrofisk lateralskleros.

Hälta är ett vanligt hälsoproblem hos får och är i de flesta fall relaterat till klövarna. Flertalet diagnoser förekommer där fotröta, orsakad av bakterien Dichelobacter nodusus, sannolikt är den mest fruktade och bekymmersamma. Då ett får blir halt krävs först och främst en korrekt ställd diagnos för att kunna vidta relevanta åtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen hos svenska fårägare och veterinärer gällande förmågan att ställa korrekt diagnos på vanliga klövsjukdomar hos får, samt att se om utbildning i ämnet ökar kunskapen. Studien baserades på en webbenkät i vilken de svarande fick bedöma foton av sex olika sjukliga förändringar.

C-reaktivt protein (CRP) är ett akutfasprotein som ökar snabbt och kraftigt vid inflammationstillstånd och vars nivå korrelerar väl med inflammationstillståndets omfattning och allvarlighetsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka förändring av CRP-koncentration i serum hos hund i samband med kirurgi, om association kunde ses mellan vissa sorters operationer och vissa CRP-nivåer, samt om skillnad i CRP-nivå kunde ses mellan hundar med och utan postoperativa tecken på sjukdom som inte är att förvänta efter kirurgi. Avsikten är att hjälpa veterinärer vid bedömning om en operation orsakat en förväntad omfattning av vävnadsskada samt ifall en avvikande CRP-nivå kan användas som hjälp för att identifiera patienter med postoperativa komplikationer. Blodprover från totalt 58 hundar som genomgick olika sorters kirurgiska ingrepp analyserades med en immunoturbidometrisk metod. De flesta hundar med låg koncentration av CRP innan operation hade en ökad koncentration 24 timmar efter operation (n=44), men i två fall där hundarna genomgått kirurgi med liten vävnadstraumastorlek (artroskopi och orkiektomi) sågs ingen ökning i CRP-koncentration 24 timmar efter operation. Av hundarna som provtogs både 24 och 48 timmar efter operation hade fem hundar högst koncentration 24 timmar efter operation och fem hundar hade högst koncentration 48 timmar efter operation. Det vore av värde med ytterligare studier för att undersöka mer exakt hur lång tid efter ett kirurgiskt ingrepp man kan förvänta sig högst koncentration CRP. CRP-koncentrationerna 24 timmar efter operation, för hundarna som hade CRP-koncentrationer .

Bakgrund Att ge god omvårdnad och vård är sjuksköterskans ansvarsområde. En förutsättning för att kunna bedriva en god omvårdnad är att en bra relation mellan patient och sjuksköterska måste skapas. Detta sker bäst genom en bra kommunikation. Risken att hälsan blir lidande är stor vid stick- och blodrädsla. Det kan leda till utebliven provtagning vid misstanke om sjukdom eller till försummad vaccination.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.

SyfteSyftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem.Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utreda om det finns stöd i litteraturen avseende vilken betydelse kostens innehåll av polyfenoler och vitaminer kan ha för parodontala sjukdomar. Material och metod: En sökning i PubMed gjordes i mars 2012. Sökningen begränsades till humana studier på engelska och publicerade mellan januari 1990 och mars 2012. Kriterier för inkludering var: ?randomized controlled trial?, ?clinical controlled trial?, ?clinical trial? och ??humans.

Felin infektiös peritonit (FIP) är en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen är ett stort problem inom veterinärmedicinen då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Detta gör att det är en fruktad sjukdom, både för katterna som drabbas och djurägare såväl som för veterinärer som inte kan göra något mer än att konstatera en diagnos, vilket så gott som alltid innebär en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp är polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- såväl som in vivo-försök, antivirala aspekter såväl som nya fakta angående immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det ännu inte finns ett bra botemedel är mycket på grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen där stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar på hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förväntas i framtiden.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.