Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

I denna genetiska associationsstudie undersöks det eventuella sambandet mellan DLA klass II (hundens MHC klass II) och utvecklandet av autoimmun sjukdom hos Nova Scotia duck tolling retriever. Syftet är att finna eventuella riskalleler eller -haplotyper av generna DLA-DRB1 och -DQA1. DNA från 35 hundar med bekräftad eller misstänkt autoimmun sjukdom, samt från 40 kontroller, används i studien. Hundarna, alla av rasen Nova Scotia duck tolling retriever, kommer från Storbritannien, Sverige, och USA (Boston). Generna DLA-DRB1 och - DQA1 amplifieras ur detta DNA med PCR-teknik och genom sekvensering fastställs alleluppsättningar hos varje enskild hund. 13 hundar i studien har steroidresponsiv meningit-arterit, 12 har lymfocytär thyroidit och resterande 10 hundar har andra misstänkta autoimmuna sjukdomar, däribland Addisons sjukdom, epilepsi och vitiligo. Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är en form av meningit med vaskulit i meningernas blodkärl, med symtom som nacksmärta och feber. Sjukdomen kännetecknas bland annat av ett förhöjt antal leukocyter och antikroppar av typen IgG, IgM och IgA i cerebrospinalvätskan samt en ökad koncentration av IgA i serum. Lymfocytär thyroidit innebär en immunmedierad destruktion av sköldkörteln och är en vanlig orsak till hypothyroidism hos hund.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease. Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness. Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness.However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood.Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals. Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Bakgrund: Från början klassades fibromyalgi som en reumatisk sjukdom, men nu vet man att det är en störning i centrala nervsystemet (CNS). Symtomen är diffusa, men de vanligaste är konstant värk och fatigue. Det finns inga specifika diagnosmarkörer och heller ingen tillfredsställande medicinering. Sjukdomen syns inte fysiskt och många upplever en misstro från vårdpersonal och närstående, vilket har en negativ påverkan på deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur fibromyalgi påverkar patienten och dennes familj.

Ambulanssjuksköterskan ställs ofta inför möten med närstående när de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex närstående till personer som blivit akut sjuka och som hämtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk, autoimmun sjukdom, som oftast debuterar hos personer mellan 20-40 år, mest kvinnor. Det är cirka en per tusen invånare som insjuknar. Sjukdomen orsakar funktionsnedsättningar av olika grad och omfattning. Ett dominerande symtom vid multipel skleros är smärta. Syftet med denna litteraturstudie var att hitta omvårdnadsåtgärder, som kan lindra smärta hos personer med sjukdomen.