Landstinget i Östergötland har problem med ständigt växande informationsmängder i patienters journaler. Anledningen till att detta är ett problem är att journalen blir svår att överblicka vilket gör det svårt för exempelvis läkare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och därmed svår att söka i. Det tar lång tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmässigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie är dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

Det existerar i dagsläget många färdigutvecklade mjukvaror för att underlätta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror täcker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhållandevis lågt pris.Priset för att skräddarsy mjukvara, i motsats till färdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt när företaget är litet, vara väldigt högt i förhållande till lönsamheten. Då alla organisationer är olika, och således har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att täcka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning är att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och således ta bort risken för felaktig data. Detta är ursprungspunkten för denna undersökning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika Artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa Artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av Artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara Artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flerspråkighet. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn ändrar sin verksamhet när det tillkommer barn med ett annat modersmål än svenska. Vi vill även titta på i vilken mån de flerspråkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har även genomfört observationer där vi har agerat som kända, icke deltagande observatörer.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via Artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de Artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

ABSTRACT  Title:                                       Artifacts as transformational leaders ? A case study at SIBA. Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson Advisor:                                 Anders Billström Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?  Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry. Theoretical framework:       The study?s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories. Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA. Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership..

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, Artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva.

Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika Artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa Artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika Artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål.Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde.Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd.

Människan har genom tiderna använts sig av Artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa Artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är Artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten.

Människan har genom tiderna använts sig av Artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa Artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är Artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten.