Sök:

Sökresultat:

137 Uppsatser om Arne Fagerström - Sida 9 av 10

Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pÄ stockholmsbörsen - en praxisstudie

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pĂ„ stockholmsbörsen ? en praxisstudie NivĂ„: D-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att ge en bild av hur gruvföretag noterade pĂ„ Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som pĂ„verkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjĂ€lpa till att skapa en bredare medvetenhet hos anvĂ€ndare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte Ă€r att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade pĂ„ Stockholmsbörsen.

Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen : Hur kommer metoden tillÀmpas i praktiken och varför?

Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillÀmpas i praktiken och varför?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CåmelHandledare: Arne FagerströmBitrÀdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet Àr att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet Àr att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebÀr nÄgon förÀndring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet Àr att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.

FastighetsmÀklarbranschens anseende : - Faktorer som pÄverkar allmÀnhetens förtroende för fastighetsmÀklare

SAMMANFATTNINGTitel: FastighetsmÀklarbranschens anseende:- Faktorer som pÄverkar allmÀnhetens förtroende för fastighetsmÀklareNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Louise Uddströmer och Stéphanie BerndtssonHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011? MajSyfte: Huvudsyftet Àr att försöka komma med tÀnkbara lösningar pÄ problemet med fastighetsmÀklaryrkets dÄliga förtroende och hur det och mÀklarnas anseende skall kunna förbÀttras i framtiden. Delsyftet Àr att kartlÀgga de viktigaste faktorerna, som pÄverkar fastighetsmÀklarkÄrens anseende bland allmÀnheten. Vi ska undersöka, varför och pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har betydelse för kÄrens anseende och visa vikten av att fastighetsmÀklarna mÄste stÀrka sitt förtroende.Metod: Fakta och material till vÄr uppsats har vi tagit frÄn artiklar, internet, kurslitteratur, intervjuer och personliga erfarenheter. Vi har gjort dels en enkÀtundersökning och dels kvalitativa intervjuer med fastighetsmÀklare och branschorganisationer.

UtvÀrdering av erfarenhetsbaserade lagernivÄer och arbetssÀtt - En fallstudie pÄ Volvo Cars; Skövde Engine Plant

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det genom en övergÄng frÄn erfarenhetsbaserade arbetssÀtt till anvÀndning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingÄende lager i O-fabriken pÄ Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivÄer pÄ erfarenhetsmÀssiga grunder, vilket enligt teorierna inte Àr helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas dÀrför att det kan finnas en stor förbÀttringspotential om SkEP istÀllet börjar anvÀnda optimeringsmetoder för att berÀkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagslÀget inte nÄgra större problem, dÀremot villde veta hur pass bra deras lagernivÄer egentligen Àr. Motiveringen till varför just O-fabriken Àr intressant Àr att cylinderhuvudena som tillverkas dÀr Àr de enda komponenterna som pÄverkas av den aggregerade slutkundsefterfrÄgan och dÀrför Àven kan tillÀmpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr i första hand kvalitativ primÀrdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundÀrdata, i form av kvantitativ information frÄn SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i Àmnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgÄng av Àmnet, vilken till största del bygger pÄ professor Stig-Arne Mattssons publikationer. DÀr tas de berÀkningsmetoder som anvÀnds i arbetet upp, sÄ som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och berÀkning av sÀkerhetslager.

Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? : - En studie av fyra caféer i en mellansvensk stad

ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer pÄ en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gÄ runt utan att nÄgot av dem skiljer sig mÀrkbart frÄn de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats Àr nÀst intill identiska nÀr det gÀller meny och inredningoch ÀndÄ har de alla funnits i flera Är. Syftet Àr att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete bestÄr av en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer och ett antalsnabbfrÄgor som besvarats av mÀnniskor som befunnit sig pÄ den aktuella stadensshoppinggata.

Inventering och bedömning av förorenade omrÄden inom division Energi, Tekniska Verken i Linköping

This thesis was commissioned by Tekniska verken, Energy Division with the overall aim to investigate the concept of environmental debt and what it means for a business. Furthermore, a sustainable risk and responsibility investigation shall be carried out on the concerned areas. Finally, the priority areas shall be highlighted and proposed actions presented. The Swedish Environmental debt concept was presented in 1992 by Arne Jarnelöv. Environmental debt is defined as restoration costs for environmental damage. In the early days the concept did not take into account who was responsible, but the environmental debts was regarded as a humanity debt to future generations.

Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.

Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? : anstÀlldas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling

SAMMANFATTNINGTitel: Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? ? AnstĂ€lldas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Maria Johansson & Hanna Öberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 ? Maj  Syfte: Projektet ?Kompetensutveckling för varslade i GĂ€vleborg? Ă€r ingĂ„ngen till denna uppsats. Det Ă€r ett projekt som Ă€gdes av Region GĂ€vleborg och skapades för ?att samordna samhĂ€llets insatser för att motverka de negativa följderna av höstens snabba konjunkturnedgĂ„ng? och mĂ„lgruppen var företag dĂ€r det fanns risk för varsel eller dĂ€r man hade varslat personal. Det fanns ett behov av 11 000 utbildningsplatser i de 144 företag som deltog.

Hur och av vad pÄverkas skuldsÀttningsgraden i finanskriser? : - En studie av sex branscher pÄ Stockholmsbörsen

Titel: Hur och av vad pÄverkas skuldsÀttningsgraden i finanskriser? - En studie av sex branscher pÄ Stockholmsbörsen.NivÄ: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivÄFörfattare: Gabriella Karacsonyi och Carl HelinHandledare: Peter Lindberg och Arne FagerströmDatum: 2014 - majSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska företags skuldsÀttningsgrad ser ut vid finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillvÀxt, företagsstorlek och materiella anlÀggningstillgÄngar.Metod: I denna studie har en deduktiv ansats anvÀnts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. GÀllande empirin har data frÀmst inhÀmtats frÄn databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel.

ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot?

SAMMANFATTNING Titel: ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers stÄndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyrÄerNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag frÄn EU sÄ skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrÄ efter ett antal Är av sammanhÀngande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att ÄterupprÀtta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förÀndringar för de lÀnder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers stÄndpunkt till EU-förslaget om byrÄrotation. MÄlet Àr att forskningen skall bidra till en djupare förstÄelse för debatten i Sverige avseende byrÄrotation och dÀrmed anvÀndas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig stÄndpunk för Sveriges stÀllningstagande till EU-förslaget.

Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel HallbÀck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Hur pÄverkar kontantlösa banker relationen till kunderna?

Titel: Hur pĂ„verkar kontantlösa banker relationen till kunderna?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Sofia Ågren och Nanette BrorĂ©nHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013 Syfte: Syftet Ă€r att belysa hur förĂ€ndringen med bankernas kontanthantering i Sverige pĂ„verkar relationen med deras kunder med anseende pĂ„ kundernas syn till de nya bankkanalerna. Metod: Denna uppsats har genomförts med en kvalitativ metodansats, detta pĂ„ grund av att vi ville fĂ„ en djupare förklaring och förstĂ„else till det fenomen som vi studerade. Vi valde att utföra sju intervjuer med personer pĂ„ sju olika bankkontor. För att samla information till empirin anvĂ€nde vi oss i denna studie av semi-strukturerade intervjuer, dĂ€r frĂ„gorna som vi stĂ€llde till respondenterna var ganska öppna. Detta valde vi eftersom att vi ville att respondenterna skulle fĂ„ mer rum för att fritt kunna framföra det som de ville ha sagt, att vi dĂ„ inte skulle styra dem sĂ€rskilt mycket i deras svar.

Projekt och ledarskap : En studie av ledarskap inom ett byggprojekt

Titel: Projekt och ledarskap ? En studie av ledarskapet inom ett byggprojektNivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Charlotte Berggren & Ivan LandosHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagslÀget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pÄgrund av ökad konkurrens men Àven andra krav frÄn hyresgÀster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förÀndrats, idag Àr det kunden som stÄr i centrum och det efterfrÄgas flexibelt byggande och effektivare anvÀndning av resurser. Vi har lagt mÀrke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sÀtt att leda.

Nyhetsteamet och videoreportern ? en objektiv journalist och en kreativ fotograf: en studie om hur nyhetsteamet och videoreportern betecknar verkligheten med hjÀlp av olika tekniker vid nyhetsinhÀmtningen ute pÄ fÀltet och hur det pÄverkar uppbyggnaden av

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern anvÀnder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker nÀr de jobbar med insamlandet av material ute pÄ fÀltet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det Àr min Äsikt att nyheter Àr konstruerade efter strama ramverk som berÀttar hur nyheter ska se ut och utifrÄn dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det Àr med hÀnsyn till att jag sjÀlv har jobbat pÄ tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att lÀsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestÀmde jag mig för att göra en observationsstudie pÄ TV4 VÀrmland för att ytterligare öka min förstÄelse för nyhetsarbetet och för att fÄ chansen att följa med ut pÄ reportage utan att sjÀlv vara delaktig i produktionen.

Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        NivÄ: Magisteruppsats i Àmnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: PÀr Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första Àr att utreda och beskriva vad de, i studien ingÄende, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det trÀder i kraft Är 2014.Det andra delsyftet Àr att undersöka om företagens instÀllning till införandet av kravet gÀllande upplysning om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har nÄgon pÄverkan pÄ instÀllningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det Àr möjligt att urskilja nÄgot samband mellan tÀnkbara bakomliggande faktorer sÄsom kostnad, tidsÄtgÄng eller kompetens och företagens instÀllning till införandet av upplysning om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns nÄgon skillnad i Äsikter kring studiens forskningsfrÄgor mellan de allmÀnnyttiga och privatÀgda fastighetsföretag som ingÄr i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och Àr av deskriptiv karaktÀr. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd av sekundÀrdata som huvudsakligen bestÄr av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förÀndringsprocesser.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->