Arlanda airport is Sweden?s largest airport. The demand for comfort cooling of the airport?s buildings is high and is mainly provided by district cooling. District cooling is based on the same principle as district heating.

The main purpose of this study is to clarify the underlying reasons as to why people choose to travel by car or taxi, and to do so by using people´s choice of transportation to and from Arlanda Airport as an example. Furthermore it is also in our interest to see what changes are needed to make more travellers use the available public transportation.Because of the increasing pollution rate from the means of conveyance headed to and from Arlanda Airport, Luftfartsverket is attempting to decrease the amount of emission from the connecting transportation sources. Luftfartsverket has a pollution limit which is about to be reached in a few years, based on a prognosis made by Arlanda´s office of environmental issues. In order to investigate people´s travel mode choice a survey was conducted at Arlanda Airport, Stockholm. 82 travellers were interviewed on a three day basis inside terminal 4 and 5.

The purpose of this thesis is to examine and analyze the communication effects from the campaign SAS EuroBonus American Express Card. Our aim is to measure the advertising effectiveness of the campaign.To gather primary data we have conducted a quantitative survey at Arlanda Airport, where the campaign is mainly located. The survey included a total of 253 respondents representing the population at Arlanda Airport.Our conclusion is that there is an awareness of the presence of American Express at Arlanda. The company is clearly dominating among its competitors regarding visibility at the airport. Despite this, only a moderate degree of the travelers recognize the pictures from the campaign.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

The purpose with this thesis is to investigate how the logistic and the configuration of the terminal buildings and the perceptions of the passengers at Stockholm Arlanda Airport are related to each other, and what effect it has on the passengers and their traveling within the airport.The focus will be on the logistic at all four terminal buildings that is within the Airport. To create a perception of the logistic at the Airport and how it is related to the passengers perceptions, the investigators need to make knowledge of the terminal buildings, and thereby try to link the logistic with the perception of the experience room.Swedavia is the company that own, operate at and manage Stockholm Arlanda Airport. The investigators will make an interview with employees at Swedavia to get a more profound understanding of how the company is thinking about the logistic issues that they need to overlook. There will also be interviews with travelers to get their perception of the logistic, design and atmosphere at the Airport.Observations will also be made at various times at the Airport with focus on all of the terminal buildings. The investigators use qualitative and quantitative methods to reach a result. To achieve a result, the investigators will use theories and scientific facts and other available facts that will be helpful to reach a result that will be analyzed..

Sampers är en efterfrågemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet används för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förändringar i infrastruktur, markanvändning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingår en modell för att beräkna resor på nationell nivå samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att beräkna anslutningar till långväga resor med tåg och flyg, en modell som är sparsamt använd.I detta projekt har en kartläggning av litteratur kring trafikprognoser i allmänhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvärdera och jämföra de resultat som prognostiseras har data inhämtats från ett antal källor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenärer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tågresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att beräkna anslutningsresor i området Stockholm/Mälardalen.

Vid idrifttagning av banljussystemet på Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig så att de regulatorer, så kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde på att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart på de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna används lysrör.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

Deicing fluids based on Propylene glycol are used at Stockholm Arlanda airport to remove or prevent ice on aircrafts. The high oxygen demand of propylene glycol can cause oxygen depletion in rivers downstream from the airport if not collected. Mass balance calculations made by Swedavia indicate that the actual amount of gathered propylene glycol is underestimated. Suspicions that propylene glycol is degraded in the stormwatersystem designed to collect deicingfluids, called the B-glycolsystem, have to be investigated in order to establish with certainty that no propylene glycol in other ways leaves the B-glycol system.The purpose of this study was to determine if degradation of propylene glycol is present in the B-glycol system and also to estimate the extent of the degradation. Propylene glycols high biological oxygen demand can cause oxygen depletion in waters downstream from Stockholm Arlanda airport if not collected.

Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande orsak till att många mist livet inte minst inom flyget. Än idag är prognostisering av dimma mycket svårt i synnerhet strålningsdimma. Studier (COST, 2007) har visat att för att en modell ska kunna fånga formation av dimma krävs det i vissa fall att den skall kunna lösa upp inversionsskikt på 10m.Därtill uppgår osäkerheten i många fall för numeriska modeller vid fastställande av sikten i dimma till 50 %. Då kan en statistisk kartläggning specifikt för varje dimtyp utgöra ett bra komplement till modellerna för att få en uppfattning om exempelvis sikten i dimman. I den här studien användes observationer gjorda med en halvtimmes mellanrum från Arlanda under perioden 1993-07-01 ? 2009-11-03.I denna kartläggning identifierades de fyra dimtyperna: strålningsdimma, nederbördsdimma, advektionsdimma samt dimma orsakad av en sänkning av molnbasen till marknivå (molndimma).

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

The overall aim is to examine how the European Union Water Framework Directive has affected the local water management in the catchment Märstaån situated in the eastern part of the lake Mälaren river basin, Sweden. The first part of the study gives an historical overview of the area with focus on how the old agricultural landscape was handling the nutrient load from farming activities by means of different kinds of wetlands. By using the concept of the procedural landscape, introduced by Torsten Hägerstrand , together with historical maps with dates starting from the 17th century, the pre-modern landscape is analyzed.  The second part is an investigation, based on qualitative data, on how the different actors in the catchment area work together to secure the water quality for the Märstaån river. The analysis shows that the Märstaån catchment river systems are mostly unchanged in the rural areas.  The exception is the mainstream section of the Märstaån river running partly underground today and the Halmsjöbäcken river that is heavily affected by the Arlanda airport situated within the catchment area.