Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra.

I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar.Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen.

Studien behandlar tefrokronologi på Färöarna under tidig holocen. Tefrokronologi är en tidssynkron dateringsmetod med hög precision där tefra identifieras och korreleras till kraftiga vulkanutbrott. Färöarna utmärker sig för studier inom klimatutveckling eftersom de befinner sig mellan sub-arktiska och atlantiska vattenmassor. Färöarnas lämplighet för tefrokronologiska studier nämns redan i Thorarinssons doktorsavhandling 1944. Syftet med studien är att identifiera och datera tefrahorisonter för att kunna jämföra resultatet med klimatutvecklingen under tidig holocen.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Syftet med detta examensarbete är att formulera en vägledande modell av strategier som är lämpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet är också att med hjälp av huvudfrågor få en bild av vilka strategier som bör ingå ien vägledande modell och som är viktiga för arbetets utfall.Frågor:Vilka mål har de fokuserat på?Vilka strategier används för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gå igenom de forskningsrapporter och utvärderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pålärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetoddär vi har gjort observationer och intervjuer av fem läraresbemötande.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta.

I denna studie har vi undersökt vilka strategier som är viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgått från Alters (1980) teori, där han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jämfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. Vår undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillämpas i lika stor utsträckning. I vår undersökning har vi funnit att strategierna som ingår i kategorin utveckla en tillfredsställande grund är särskilt viktiga att beakta. Vi har även funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och säkerställa informationsbehovet hos intressenterna..

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka strategier elever använder sig av vid text-, hör- och ordförståelse i franska. Jag har genom undervisningsförsök och elevenkäter undersökt vilka strategier elever i en niondeklass har när de arbetar med ovanstående moment där uppgifterna är hämtade utanför den ordinarie läroboken. Jag har därutöver intervjuat lärare på den skola jag gjort mina undervisningsförsök för att se om de ger eleverna strategier för arbete kring text-, hör- och ordförståelse. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har givit mig inspiration till arbetet. Eleverna använde sig huvudsakligen av framgångsrika strategier när de tog sig an de olika uppgifterna.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.