Äldrevården är i fokus i dagens debatter om välfärden i vårt samhälle. Tidigare undersökningar visar att sjukskrivningarna bland äldrevårdspersonalen toppar listan samtidigt som det krävs mer vårdpersonal för att möta det ökade vårdbehovet hos den allt högre andelen av äldre i Sverige. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetssituationen påverkar hälsan hos de anställda, som har den dagliga kontakten med vårdtagarna, inom äldrevården. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur mår de anställda inom äldrevården och vilka arbetsfaktorer påverkar deras hälsotillstånd? Finns det skillnader i hälsotillståndet mellan kommunalanställda och privat-anställda? Kan man göra någonting för att förbättra hälsotillståndet hos anställda inom äldrevården? För att få veta hur studiedeltagarna själva upplever sin arbetssituation och dess påverkan på hälsan valdes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade gruppintervjuer, med hermeneutisk tolkning. Jag utgår i min studie från KASAM-teorin. Enligt resultatet påverkas hälsan hos personalen i äldrevården inte så mycket på kort sikt, eftersom människorna försöker hantera situationen på olika sätt.

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

Den här studien har som mål att undersöka hur spelares uppfattning av skicklighet, slump, tur och underhållning påverkas genom av hantering och visualisering av slump. Studien utgår från brädspel och den huvudsakliga aspekten som förändrades var tärningens roll. För att åstadkomma detta så skapades ett brädspel från grunden som sedan konverterades till två datoriserade version som fungerade exakt likadant som brädspelet spelmekaniskt. Det som skiljer de olika versionerna är hur tärningen och dess utfall samt hur information till spelare visualiserades. Studien gjordes på 12 testpersoner som fick testa varsin version av spelet och därefter fick de besvara en enkät innehållande frågor som berörde ämnet som skulle undersökas.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand.Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär.Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) är ett tillstånd som inte är så välkänt trots att det är ett relativt vanligt tillstånd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom området kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

I denna uppsats har kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalvårdens Utbildningsorganisation i Sverige samt kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalomsorgens utdanningssenter i Norge undersökts och jämförts. Detta har gjorts i form av en kvalitativ intervjuundersökning där utbildningsledare verksamma vid respektive utbildningsenhet samt en kriminalvårdare intervjuats. I uppsatsen undersöks och beskrivs hur respektive kriminalvårdsutbildning är upplagd och vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan den svenska och den norska kriminalvårdsutbildningen. Anpassnings- och utvecklingsinriktat lärandeperspektiv samt problembaserat lärande tas upp i relation till kriminalvårdsutbildningarnas upplägg. Vidare behandlas frågor kring vilken utbildning som behövs för att arbeta som kriminalvårdare samt vad studiens informanter anser om kriminalvårdsutbildningarna.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Luleå kommun förhåller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sådana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrågor: Vilken betydelse lägger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sådana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie är fenomenografin eftersom det är pedagogernas tankar vi är ute efter. Vi har även valt att ha med det sociokulturella perspektivet då det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra människor är viktiga för lärandet och den sociala utvecklingen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på fyra olika förskolor i Luleå kommun.

Rollen som systemvetare är traditionellt förknippad med utvecklandet av nyttoapplikatio-ner som är till för att stödja processer inom olika organisationer. Den här studien vill un-dersöka om och i så fall hur systemvetare kan bidra i skapandet av ett pedagogiskt och underhållande spel, ett så kallat ?playful learning?-spel, samt hur systemvetaren kan bidra som en medlare under denna process som onekligen innefattar flertalet olika kom-petenser, vilket i sin tur innebär flera olika sätt att kommunicera på. Det finns mycket forskning som beskriver hur krav kan utvinnas och förmedlas i systemvetarens traditio-nella roll men mycket lite om hur systemvetaren bör agera vid utveckling av datorspel. Genom en analys av olika kravspecifikationer och en transkriberingsanalys kan vi redo-göra för en metod som var oss behjälplig i ett specifikt projekt kallat CoDAC.

Mellanspänningsnätet består till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall är att förlägga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar på frågeställningen om vilken dimension som ska användas på medföljande jordlina.I studien kartläggs distributionsnätets uppbyggnad utifrån de ingående komponenternas bidrag till jordfelströmmar. Överslagsberäkningar används för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras på medföljande jordlinan i mellanspänningsnät, (10-20kV) för enkel- och samförläggning. Studien rör anläggningar med kortslutningsström på högst 16 och 20 kA.Beräkningsmetoderna utgår från kända felströmmar och impedanser i kablar och stationer.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress.

Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är.

Användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen har idag en allt viktigare roll vid införande av ett nytt system. Stor vikt placeras på att systemet ska bidra med rätt information vid rätt tidpunkt. För att uppnå det krävs oftast en slutanvändares medverkan i systemutvecklingsprocessen. Flertal undersökningar har utförts med inriktning att söka reda på varför en användare bör vara med, dess positiva och negativa aspekter samt urvalskriterier vid val av slutanvändare.Syftet med arbetet är att jämföra existerande användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen med metodologin ETHICS förhållningssätt till användarinvolvering. Det med avgränsningen små-till-medelstora företag(SME).