Denna studie bygger på elevernas syn och uppfattningar kring hälsa och hur hälsa berörs i ämnet idrott och hälsa. Många studier handlar om lärarens syn på hälsobegreppet i ämnet och inte på elevens syn. Syftet med vår studie är att se hälsa ur ett elevperspektiv, för att uppnå vårt resultat har vi intervjuat trettiotvå gymnasieelever för att få reda på deras uppfattningar om hur ämnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar på att eleverna ser hälsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i ämnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hälsobegreppet i ämnet är viktigt och borde beröras mer än vad det gör i undervisningen.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel.

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Det blir allt vanligare att ha stora fönster och glaspartier i bostäder och även i andra typer av lokaler. Tanken att skapa en öppenhet mellan inomhusklimatet och naturen utanför genom att använda sig av fasadglas, har haft stor genomslagskraft inom framförallt byggandet av kontorshus. Problematiken kring glasfasader är omfattande och det är många faktorer som spelar in. En stor utmaning är att lyckas utforma en fasad där man tar tillvara på solvärmen vintertid och samtidigt stänger ute den under varmare perioder.Rapporten innefattar en fördjupning i utformningen av solavskärmning med utgångspunkt från tre aspekter; solvärmelaster, dagsljus och det arkitektoniska uttrycket. Utgångspunkten vid utformningen har varit att skapa moduler som är tänkta att upprepas längs hela fasaden, i syfte att effektivisera produktionsprocessen.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

I detta examensarbete försökte vi med hjälp av två vetenskapliga metoder, en enkät och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas användning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar på sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta ämne jämfördes med resultaten från våra undersökningar med förhoppningen på att kunna få ett tillfredställande resultat. Våra resultat pekar på ett antal faktorer som gör att man väljer att spela på sin mobila enhet. Exempel på dessa faktorer är enkelheten att sätta igång och spela samt avsluta när och var som helst, för avslappning, för att det är socialt eller som ett rent tidsfördriv.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga.

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökning Vårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna.