Sök:

Sökresultat:

13833 Uppsatser om Arkitekter utan gränser - Sida 63 av 923

Att bygga kundrelationer via event : En studie om interaktionen mellan eventbyrÄer och företag

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

Energy Performance Contracting -En kvalitativ jÀmförelse mellan kommunala EPC-projekt

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

ByggfelsförsĂ€kringen : ÄndamĂ„l och Ă€ndamĂ„lsenlighet?

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga Àndringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsÀkring skall tecknas. FörsÀkringen omfattar kostnader för att avhjÀlpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjÀlpa fel och brister utan lÄngvariga tvister om vem som skall ta pÄ sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvÀrre verkar fungera sÀmre i verkligheten. Lagen innehÄller nÀmligen flertalet bestÀmmelser om tillÄtna ansvarsbegrÀnsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger nÄgon rÀtt till ersÀttning trots att det Àr rimligt att anta att skadorna skall tÀckas av försÀkringen.Denna uppsats syftar dÀrmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsÀkringens tillÀmpning för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprÀtthÄlls sÄ som lagen Àr utformad idag eller om lagen borde Àndras och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt den borde förÀndras.Efter att ha studerat gÀllande rÀtt och föreliggande försÀkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsÀkringens tillÀmpningsomrÄde Àr vÀldigt snÀvt och dÀrmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ÀndamÄlsenlig. Jag anser sÄledes att utvecklingsfel borde omfattas av försÀkringens tillÀmpningsomrÄde för att byggherren skall erhÄlla ett fullgott skydd för byggfel. Jag Àr Àven av den uppfattningen att konsumenter som vÀljer att sjÀlva uppföra sitt hus utan olÀgenheter kan uteslutas frÄn försÀkringsobligatoriet dÄ försÀkringen medför minimal nytta för dessa..

Avfallsdeponier Sverige och EG-rÀtten

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.

?KÀnslan som kommer frÄn hjÀrtat? : En intervjustudie om delaktighet

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Den ideella och professionella verksamheten : En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.

Perenner och annueller i offentliga anlÀggningar i norra Sverige : en vÀrdebedömning ur ekonomisk-, anvÀndnings- och utformningssynpunkt

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och vÀrden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebÀr att de mÄste köpas in och planteras varje Är och sedan slÀngas efter varje sÀsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sÀtt att pryda en stad, men varför anvÀnds de dÄ i sÄ stor utstrÀckning? Kan perenner som överlever frÄn Är till Är ersÀtta annuellplanteringarna utan att göra avkall pÄ estetiken? Vilken vÀxtgrupp Àr dyrare att köpa och sköta? Dessa frÄgor besvaras i detta arbete. För att kunna göra utrÀkningar av inköpskostnader gjordes tvÄ utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa tvÄ förslag Àr lika stora och bÄda innehÄller vÄrflor för att vara jÀmförbara.

Utan sinne, utan sjÀl... : Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Sponsring : Ett pluralistiskt verktyg

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvÀrderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. VÄr insamlade primÀrdata bygger pÄ intervjuer med sponsoransvariga pÄ Folksam, Svenska Spel och Scania.Metoden som tillÀmpades i uppsatsen bygger pÄ Strauss & Corbins tankegÄngar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.Resultat vi kan faststÀlla Àr att motiv och mÄl inte Àr exkluderande utan flera kan uppnÄs med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter.

HjÀrnverket: En studie i mental trÀning och förberedelse för mig som trumpetare

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden Àr att jag alltid har varit intresserad av att lÀra mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete Àr att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentaltrÀning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental trÀning för att bli mer mottaglig för inlÀrning sÄ harjag trÀnat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bÀttre trumpetare.Min metod har varit att jag lÀst litteratur om minnestrÀning, mental förberedelse och ens egeninstÀllning till att utvecklas inom ett omrÄde. Jag har sedan anvÀnt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de Àr eller sÄ har jag Àndrat pÄ dem för att passa mig och mitt syfte bÀttre.Arbetets konstnÀrliga del presenterades i form av en inspelning dÀr jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa pÄ hur minvardagliga övningssituation sÄg ut. Det ger dessutom en vÀldigt naken bild av hur jag spelat och detÀr lÀtt för Ähöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelseför barns fria lek och samspel i förskolan

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

En studie kring hur varsling om uppsÀgning pÄverkar den enskilde arbetaren

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Sökmotorsoptimering ? FrÄn nyckelord till relevant innehÄll : Fem företags SEO-praktik i förÀndring

I all teori om sökmotorsoptimering finns det mÄnga olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berÀttar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehÄllet pÄ en webbplats ocksÄ Àr viktigt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka webbföretags förhÄllningssÀtt till bÄde hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men Àven gÄ djupare in pÄ hur förhÄllandet mellan kund och företag pÄverkar vart marknaden Àr pÄ vÀg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag dÀr frÀmst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade lÀnkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.Baserat pÄ de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering Àr. Den tekniska biten Àr kvar men inte alls lika viktig lÀngre dÄ sökmotorerna hela tiden Àndrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus lÀggs istÀllet mer pÄ innehÄllet.

Att vara nÀrstÄende till patienter med Reumatoid Artrit ? de nÀrstÄendes behov och sjuksköterskans insats.

Reumatoid Artrit (RA) Àr en av de vanligaste folksjukdomarna, den Àr den mest kÀnda av de olika reumatiska sjukdomarna. Det Àr en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Att drabbas och fÄ besked om en kronisk sjukdom som inte gÄr att bota utan behandlas för att bromsa sjukdomen innebÀr en stor omstÀllning i livet. Sjukdomen pÄverkar inte bara patientens livssituation utan pÄverkar Àven patienternas nÀrstÄende. VÄrdpersonal trÀffar mÄnga patienter och nÀrstÄende bÄde i öppen och i slutenvÄrden.

"-Hoppsan, hÀr fick jag en timme? Vad ska jag göra dÄ?" : En undersökning om hur pedagoger tar tillvara tiden med och utan barn.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, hÀr fick jag en timme, vad ska jag göra dÄ?"En undersökning om hur förskollÀrare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har bÄda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo Är och i vÄr profession samt pÄ vÄra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska rÀcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna nÄgot som stÀn-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollÀrare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker Àven oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, dÀr "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". DÀrför ville vi undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till tid och deras syn pÄ syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->