Äta här, sova där, promenera här, åka bil där ? Arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet.

Idag har man två alternativ när man behöver en receptionsdisk- antingen köper man ett färdigt system från till exempel Kinnarpsför cirka 15 000 kr eller så ber man en Arkitekt rita en platsanpassadreception för cirka 300 000 kr. Kostnaderna är naturligtvis igenerella termer men poängen är att det inte finns något alternativmellan dessa lösningar. Syftet med mitt examensarbete är att gekonsumenter av receptionsdiskar möjlighet att välja inom en kategoridär man till en tillräckligt låg kostnad kan få en receptionsdisksom ändå kan ge ett unikt uttryck. I mitt examensarbete har jagtagit fram ett generellt system för receptionsdiskar. Möbeln har ettflexibelt förhållningssätt till formgivningen vilket är unikt om manjämför med de system som finns på marknaden idag.

Titel Moderna och framtidens kontorslösningar Författare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard Gustafsson Avdelning Urbana studier ? Malmö Högskola Handledare Jan Henrichsén Syftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts: ? Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna? ? I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret? ? Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC ? Property Development, Alexander Simittchiev som är Arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsArkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, Arkitekt och landskapsArkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaArkitektur, begränsad till utvalda signifikativa Arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd Arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en kontorsarbetsplats för framtiden. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2011 i samarbete med Götene Specialinredningar.Götene Specialinredningar produktionsanpassar och tillverkar möbler som är specialdesignade av en Arkitekt på uppdrag av en beställare. Kontorsmöbelbranschen har fastnat i ett tänk och de flesta möbler ser likadana ut, har samma funktioner och samma material.  Företaget vill därför få en ny syn på hur ett kontor kan vara i framtiden.Arbetet inleddes med förstudier för att få information om användning, ergonomi och material. Från förstudien erhölls krav som slutkonceptet skulle uppfylla. Det bestämdes att arbetet skulle rikta sig till öppna kontorslandskap eftersom det är det som används mest av företagets kunder.

De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av byggfukt. Ett sätt att kommaåt dessa problem kan vara att industrialisera byggprocessen. Syftet med föreliggande studie äratt ge svar på vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmåhus. Metoden som har använts för studien är intervjuer med öppna frågor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pågått under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet är inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

En systemArkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som Arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av Arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Brf Hallqvistska gården är belägen på Kävlingevägen 36 i Lund. Föreningen består av sex hushåll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trädgården ska disponeras ochskötas. Trädgården utmärker sig genom att den är ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trädgårdskvinnas sista trädgårdsuppdrag. Trädgården anlades1992-1993, då även tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades på ett för helhetsintrycket känsligt sätt av Arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsArkitekt Märta Bergström. Hus såväl som trädgård har uppmärksammats för sin Arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.

Anläggningsbranschens anseende har påverkats negativt under en längre tid på grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmässiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lägsta pris och färdiga handlingar skapar oftast en känsla av ekonomisk trygghet. Tyvärr är detta en illusion där man inkluderar diverse buffertar från olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering är en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken är att byggherre, entreprenör, Arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Anläggningsbranschens anseende har påverkats negativt under en längre tid på grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmässiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lägsta pris och färdiga handlingar skapar oftast en känsla av ekonomisk trygghet. Tyvärr är detta en illusion där man inkluderar diverse buffertar från olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering är en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken är att byggherre, entreprenör, Arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Vid presentation av ett gestaltningsförslag är det viktigt att ge betraktaren en tydlig och lättläst bild av förslagets intentioner och innehåll. För detta syfte finns olika illustrationstekniker att nyttja. Dessa ger bilder med olika karaktär, varför de passar för att fånga och förmedla olika delar av ett motiv. På Arkitektkontoren råder dock tidsbrist, varför det kan vara svårt att utveckla en skicklighet i flera olika illustrationssätt under arbetstid. En effekt kan då bli att den teknik som man är mest bekväm med alltid väljs.

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av Arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till Arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två Arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på Arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För Arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som Arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början.Det här projektet syftar till att utöka Arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede.