Syftet med mitt arbete Àr att fÄ inblick i hur slöjdlÀrare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlÀrana anvÀnder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag intervjuer med slöjdlÀrare.Mitt resultat visar att slöjdlÀrana inte fÄr mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta fÄr sitta hemma pÄ sin fritid och skriva. De anser att den Àr ett bra stöd för dem sjÀlva och Àven för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar Àven att lÀrarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar Àr ett uppdrag som pÄförts dem "uppifrÄn".

Cloud computing spÄs av mÄnga som framtiden för IT och innebÀr att man över internet hyr datorkraft och programvara istÀllet för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. DÄ mycket av den forskning som finns syftar till frÀmst amerikansk kontext har den hÀr undersökningen genomförts med fokus pÄ svenska företag. Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svÄrt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som Àr speciellt vÀl lÀmpat för att anvÀnda sig av cloud computing, det gÀller snarare att utifrÄn en specifik verksamhet undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan dra nytta av cloud computing. DÀremot finns vissa förutsÀttningar som skiljer olika företagstyper Ät nÀr det gÀller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svÀr? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans vÀrld? Den metod som vi har anvÀnt för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit av en enkÀtundersökning. De begrepp som anvÀnds för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna bestod av identitet samt begreppen krÀnkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och sprÄk. Resultatet visade pÄ att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att svara pÄ dessa tvÄ frÄgor:vilken nytta kan rÀddningstjÀnst tillföra samhÀllet med ett snabbt ingripande vid hjÀrtstopp? Och, Àr detta ingripande snabbt nog för att motivera den ökade kostnaden? En omfattande kartlÀggning av Norrbottens samtliga ambulans- och brandstationer (heltid, deltid och brandvÀrn) har genomförts. Detta material anvÀndes sedan som underlag för en GIS (geografiskt informationssystem) -simulering som utfördes med hjÀlp av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). FrÄn denna simulering kunde den totala tiden frÄn hjÀrtstopp till defibrillering tas fram (larmtid+larmbehandlingstid+anspÀnningstid och körtid+angreppstid). Med den totala tiden tillsammans med överlevnadsgrader, Ärlig incidens för hjÀrtstopp och sannolikhet för kammarflimmer kunde antal överlevande i Norrbotten uppskattas.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förvÀntas vid implementeringen av ett affÀrssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mÀtts eller vÀrderats pÄ nÄgot sÀtt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affÀrssystem i det dagliga arbetet pÄ olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. DÀrför har Àven huruvida de upplevda nyttorna Àr beroende av driftsform pÄ stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter frÄn Svenska Statoil har ocksÄ intervjuats för att fÄ en bild av hur de ser pÄ detta eftersom de tog beslut om att införa systemet pÄ samtliga stationer.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hÀnsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebÀra ur ett företagsperspektiv. DÄ det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansÄg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen sjÀlva anser om nytta och kostnad med revision. UtifrÄn denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i VÀstra Götalands lÀn anser om erhÄllen nytta av revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr.

Uppsatsen Àmnar svara pÄ en övergripande frÄgestÀllning som lyder: PÄ vilket sÀtt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta Àr uppdelat i tvÄ syften. Det ena Àr att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara pÄ detta görs en genomgÄng om vad litteraturen sÀger om genrer och sedan testas detta pÄ ett designfall som genomförs pÄ en handdatorapplikation, nÀrmare bestÀmt ett mobilt sÀljstöd. Det andra syftet Àr att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanstÀlla designrÄd lÀmpade för handdatorer.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka högstadiepojkars lÀsvanor, varför de lÀser, men framförallt varför de inte lÀser. UtgÄngspunkten Àr en enkÀt som har besvarats av ett trettiotal pojkar pÄ en mellansvensk skola. EnkÀtfrÄgorna handlar om lÀsvanor, vad pojkarna lÀser, vad de vill lÀsa samt vilken nytta de ser i att lÀsa. EnkÀtsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkÀten lÀser böcker eller tidningar pÄ sin fritid. Pojkarnas lÀsintresse Àr högt i sjuan, men avtar med stigande Älder.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka redovisningsbyrÄernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses bÄde den nytta byrÄerna tror att de kommer att fÄ och de konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ olika respondentgrupper. Grupp 1 bestÄr av redan certifierade redovisningsbyrÄer medan grupp 2 bestÄr av byrÄer som har genomgÄtt hela utbildningen men Ànnu inte certifierat sig. Grupperna har fÄtt besvara varsin mailenkÀt vars syfte har varit att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar; ? Varför valde byrÄerna att certifiera sig? ? Hur har byrÄerna upplevt certifieringen hittills och vilka konsekvenser tror de att den kommer att medföra pÄ lÄng sikt? UtifrÄn ovanstÄende undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

Örebro kommun har fram tills nu anvĂ€nt sig av LantmĂ€teriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet pĂ„ 2 m. Över Örebro stad finns Ă€ven höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen gĂ„r framĂ„t ses anvĂ€ndningsomrĂ„den för en ny, förbĂ€ttrad höjdmodell. För att ta fram en sĂ„dan krĂ€vs insamling av stora mĂ€ngder data. Den metod som lĂ€mpar sig bĂ€st för datainsamling av den hĂ€r omfattningen Ă€r flygburen laserskanning. Laserskanning Ă€r en relativt ny metod som bygger pĂ„ att avstĂ„nd till objekt berĂ€knas m h a utskickat laserljus.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

OhÀlsan Àr ett ökande problem i samhÀllet. Den leder bland annat till ökad sjukfrÄnvaro vilket leder till ökade kostnader för sÄvÀl företagen som samhÀllet. Arbetsplatsen anses vara en viktig arena för att förebygga den ökade ohÀlsan vilket gör det viktigt att fÄ företagen att satsa pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. UpprÀttandet av ett strategiskt hÀlsoarbete innebÀr mer arbete för företaget och för ett redan arbetsbelastat företag kan detta ses som en pÄfrestning. För att hÀlsoarbetet ska kunna implementeras och fÄ genomslagskraft, gÀller att kostnaderna och arbetsbelastningen inte Àr alltför stora för företaget.

Ett nytt politikomrÄde hÄller pÄ att ta form, nÀmligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi vÀljer att reglera detta nya kunskapsomrÄde avslöjar bland annat hur vi ser pÄ individens rÀtt kontra samhÀllets nytta. Bakom vÄr lagstiftning gÀllande genteknik ligger sÄledes etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning den svenska synen pÄ genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, prÀglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som anvÀnds för att fullgöra syftet Àr en innehÄllslig idéanalys, dÀr idealtyper konstrueras som analysverktyg.