Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. Innehållet i debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, Argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samtgöra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid därinformera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten.

Bakgrund: Företag söker att minimera sina transportkostnader. Ett sätt att uppnå detta är genom att lokalisera sitt lager där transportarbetet minimeras. Uppsatsens fallföretag ProfilGruppen AB har en tredjepartslogistiker, ÅGL Logistik, vars lager har fungerat som ProfilGruppens huvudsakliga lager och omlastningspunkt i över 30 år. Lagret har legat på samma plats under hela denna period och det är därför intressant att undersöka huruvida en lämpligare lokalisering är möjlig eller ej.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beräkna lokaliseringen av en terminal enligt tyngdpunktsmetoden. Syftet är även att utifrån denna lokalisering ta hänsyn till andra faktorer för att kunna Argumentera för en teoretiskt välgrundad lokalisering samtidigt som hänsyn tas till praktiska omständigheter.Metod: Denna uppsats är en fallstudie på ProfilGruppen AB.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och Argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Syftet med detta arbete är att belysa betydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos pedagogerna på förskolan.Huvudfrågan handlar om hur man kan använda mattespråk som redskap för att stimulera barns allmännaspråkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och Argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos pedagogerna och även dess påverkan på barns inlärning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom området matematik och språk och kommer att synliggöra sambandetmellan användningen av det matematiska språket och barnens allmänna språkutveckling.Jag har använd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp.

Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvägagångssätt, där syftet var att utröna hur individerna upplever äventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha på individerna men också om det finns ett samband mellan vålds- och äventyrsrollspel.Att deltaga i äventyrsrollspel stärker individernas förmåga att diskutera och Argumentera för sin sak. På så sätt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. Då äventyrsrollspel som metod innebär att man använder problemlösning, uppstår dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stärks individernas självkänsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns också pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett ämne som står rollpersonen nära, för att bättre kunna spela sina roller.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan Argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, Argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området.Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin chef och arbetsgivare.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan Argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att Argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?säker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.