Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

För mig är kläder det ultimata sättet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktärer, vars historier jag har velat berättagenom kläder.Jag är intresserad av hur kläder används för att på olika sätt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala ställning. Det fascinerar mig mycket att iakttamänniskors rollspel, vad man dels manifesterar men också döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar på oss, de roller vi själva tar, men också de vi ofrivilligt får ochibland har svårt att leva upp till.Min titel, I is another , är ett citat av Arthur Rimbaud. Det är senare känt som något Bob Dylansa, och syftar just till jaget som någon utanför en själv, någon man inte helt förlikar sig med..

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

An individual´s health is an important quality and asset to the individual, as well as to organizations and communities. The health of a human being is affected by the whole life situation, where the work place forms a significant part. The work place is an arena that can contribute to creating ill-health. In the light of increasing work- related ill-health in our society, it is important today to work with health-promoting initiatives in order to improve the well-being of people. It is advisable that an appointed key person at the work place works with health-promoting efforts.

Sverige hade under 1800-talet mycket låg standard på bostäder, det var trångbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstäder var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Målet med programmet var att trångboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har återigen uppstått och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större städer, särskilt i Storstockholm.Det är framförallt tre faktorer som påverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. Utifrån dessa faktorer presenteras förslag på fyra typer av flexibla framtida.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

The aim of the study was to investigate peer interaction among toddlers 12 to 30 months of age and the teachers? ways to direct the children?s play in outdoor free play situations in a Swedish preschool. Data was gathered through direct observation, and the phenomenology of Merleau-Ponty in combination with the assumption of children as social actors built the theoretical framework of the study. The results showed that the toddlers used different strategies to invite peers to interaction and made use of strategies in entering ongoing play that previously have been observed among older preschoolers. These strategies, bodily and therefore in accordance with the phenomenological approach, support the assumption of toddlers as social actors that actively engage in and make sense of their life worlds in the preschool.

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ?då-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuellförnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen..