SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket Arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Syftet med denna studie är att belysa hur rektorer kan påverka studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jämförelse av kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor har även gjorts och skillnader kan påvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått en djupare förståelse för detta fenomen. Studien grundar sig på 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar på att rektorer inte har fått rätt förutsättningar från varken stat, huvudmän eller rektorsutbildning för att förstå studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag.

Att arbeta som distriktssköterska innebär att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden inom primärvården. En av distriktsköterskans Arbetsuppgifter är att möta olika patienter. Varje möte är unikt. Målet för dessa möten är att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vård, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vårdande och icke vårdande möten.

Dagens allt högre krav på effektivisering inom byggbranschen har lett till att företagens maskinparker måste moderniseras för att ligga i framkant. Moderniseringen kan vara av olika karaktär däribland införandet av dubbla satellitmottagare på grävmaskiner som NCC Construction vill ha undersökt.Ett införande av grävsystem med satellitbaserad maskinstyrning, GNSSstyrning, påstås bidra till bland annat effektiviseringen samt en högre noggrannhet. Denna rapport är en jämförelse av det relativt nya systemet som använder två mottagare med det i dagsläget ofta förekommande systemet med enbart en mottagare.Jämförelsen har gjorts genom fältmätningar, beräkningar baserade på teoretiska modeller samt intervjuer med, inom området, kunnig personal. Rapporten tar även upp ekonomiska aspekter, där beräkningarna är förenklade, för att kunna få en överskådlig bild av kostnaderna och möjliga besparingar för en eventuell framtida investering.Att uppgradera till grävsystem med dubbla GNSS-mottagare visade inte någon större förbättring vid positionering av skopan. Detta trots att en teoretisk analys visar att positioneringen bör förbättras avsevärt.

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa Arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur grundskollärare ser på sitt eget lärande i och genom arbetet. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex grundskollärare. Materialet analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lärandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lärare lär sig genom interaktion med elever, föräldrar och kollegor. Interaktionen med elever och föräldrar bidrar till att de förvärvar kunskaper gällande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

I Sverige förespråkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhälle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje år och olika program för att fortast möjligt introducera nyanställda i sina nya Arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som är en skogsägarförening med 220 anställda har ett väl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre åren anställt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkät gällande deras introduktion. Syftet med en god introduktion är främst att de anställda så fort som möjligt skall nå produktivitet.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas Arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur Arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller.Metod:En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Sverige har under de senaste åren blivit ett mer mångkulturellt land, vilket innebär att sjuksköterskan ibland får vårda patienter från olika delar av världen. Pga. detta finns det ett intresse att undersöka hur sjukvården fungerar i andra länder, i detta fall hemsjukvården på Irland.Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården på Irland samt att beskriva arbetets innehåll.Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra sjuksköterskor inom hemsjukvården samt ostrukturerade observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes bearbetning av dem och två huvudteman samt ett antal underteman framkom.

Studiens syfte är att studera ett bemanningsföretag med fokus på ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrågor utifrån bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frågeställningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag känner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes på ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det är bemanningsföretaget som till största delen står för de relationsinriktade värdena. Det var personer där som gav feedback och kunde ses som mentorer.