Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja arbetsförmåga genom arbetsterapeutiska åtgärder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes där deltagarna uppmuntrades att berätta om sina erfarenheter av arbetet med att främja arbetsförmåga. Data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förändring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

I Sverige är operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskår, vars ansvar vilar på författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans Arbetsuppgifter är att assistera och delta vid abort. Dagligen ställs operationssjuksköterskan inför moraliska ställningstaganden och upplevelsen av att närvara och delta vid aborter kan påverkas av egna värderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Åtta operationssjuksköterskor intervjuades.

Det här examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, där lärarnas arbetstider under våren varit en mycket omdiskuterad fråga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lärare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frågan till vetenskapssfären för att få svar på vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lärarna och skolan. Arbetet bygger på en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frågeställningen. Genom litteraturen ges flera exempel på att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden.

Att lindra smärta är en av allmänsjuksköterskans stora Arbetsuppgifter och smärta som ett fenomen är något som varje person upplever individuellt. Därmed blir det en svår utmaning för vårdpersonal att behandla den enskilde patienten på bästa sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka smärtlindringsmetoder och läkemedel som används postoperativt vid bukoperation, samt vilken omvårdnad allmänsjuksköterskan utför vid smärta. Vidare var syftet även att belysa patientens förväntningar och erfarenheter av smärta. Tio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet.

Tanken med projektet Alfaskolan är att stödja och hjälpa barn som har svårigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas så att det enskilda barnet inte särskiljs från sin skola och klasstillhörighet.Syftet är också att pedagoger skall få kunskap om barns olika inlärningsstilar och kunna tillägna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall också hjälpa barnen att återta sådant som gått förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förväntas barnets självkänsla och självbild att stärkas. Alfaskolan representerar också ett synsätt på barn med skolsvårigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och särbehandling, vilket flera forskare eftersträvar.

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika Arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation.

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och Arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp.

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga Arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Det finns idag många studier och mycket forskning som behandlar ämnet livsmedelssvinn på olika sätt. Jobbet mot svinn i samhället har tydliggjorts men flera studier visar på att problemet kvarstår. Denna studie har som mål att undersöka arbetet mot svinn och lyfta fram rutiner samt utvecklingsmöjligheter utifrån en specifik livsmedelsbutiks dagliga arbete.Denna kvalitativa fallstudie är utformad genom ett antal semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuers respondenter representerar olika yrkesroller och nivåer i en livsmedelsbutik.I resultatet av dessa intervjuer visas det att många av grundtankarna är lika och att det finns färdiga rutiner för efterarbetet mot svinn. Det kom även fram att det finns många olika angreppspunkter för att komma åt problemet svinn. Ett flertal metoder för att komma åt svinnet, som användes av respondenterna, pressenteras därför i denna studie.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.