Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvÀrsnittsstudie med data insamlat via tvÄ enkÀter.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Betydelsen av ett gott chefskap inom Àldreomsorgen Àr av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. OmvÄrdnadsarbetet pÄverkas av chefens sÀtt att arbeta och det krÀvs dÀrför att chefen Àr medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie Àr utförda med sju enhetschefer inom Àldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk Àldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsomrÄde. Resultatet visade att arbetssÀtt, relationer, förhÄllningssÀtt och utvecklingsarbete Àr faktorer som enligt dessa chefer utmÀrker ett bra chefskap.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer Àr organiserad och vilken deras viktigaste funktion Àr idag.TeoriFör att kunna analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt en teoretisk grund bestÄende av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi anvÀnt för att förstÄ organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstÄs som organisationes sÀtt att söka stabilitet och att Äterskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att förÀnding inte sker men att det skapas motstÄnd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förÀndra genom mÄlstyrning.

VÄrt intresse för medarbetarsamtal vÀcktes vid en gÀstförelÀsning med Jens Ribe som Àr sÀljchef för Dell Norden. PÄ denna förelÀsning berÀttade Ribe om sin yrkesroll, sin arbetsvecka osv. och poÀngterade vikten av att bedriva kontinuerliga medarbetarsamtal för att skapa engagemang, gemensam mÄlbild och skaffa information och skapa en dialog. Han berÀttade att han genomförde medarbetarsamtal med sina sljchefer varannan vecka, vilket vi tyckte var extremt ofta. Mellan gruppmedlemmarna finns drygt 30 Ärs erfarenhet av restaurangarbete, och erfarenhet frÄn runt 40 olika restauranger, och dÀrmed ett stort antal chefer, och vi kan inte minnas ett enda strukturerat medarbetarsamtal i ordets rÀtta bemÀrkelse.

Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..

Intresset att skriva om lönesamtalets betydelse och funktion för medarbetaren började med att jag lĂ€ste om de faktiska löneskillnader som finns mellan mĂ€n och kvinnor. Förklaringarna till dessa skillander var mĂ„nga och inte sĂ„ enkla att bena ut. DĂ€rför föll intresset pĂ„ just lönesamtalet och vad det fyller för funktion. Är det lönehöjande forum eller nĂ„got som bara existerar i personalhandböcker och dokument? Hur bedrivs lönesamtal och bedrivs det över huvudtaget? En undersökning som Ă€r gjord i syfte att undersöka maktförhĂ„llandet i utvecklingssamtal visar pĂ„ en assymetri mellan chef och medarbetare.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

I denna fallstudie av Vara kommun har vÄrt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus pÄ Àldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt tvÄ fokusgrupper med medarbetare. VÄrt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan pÄ sÄvÀl resultatenhetschefer som medarbetare inom Àldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsÀttningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean Àr ett tanke- och arbetssÀtt för att försöka finna stÀndiga förbÀttringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, vÀrdeflödeskartlÀggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssÀtt.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Betydelsen av att ha medarbetare som kÀnner arbetstillfredsstÀllelse utgör en ovÀrderlig del av ett företags framgÄng. En betydelsefull uppgift att tillgodose den aspekten har chefen och dennes sÀtt att kommunicera med sina medarbetare. I intervjuer med personer som blivit internrekryterade till en överordnad position i förhÄllande till forna kollegor var syftet att undersöka hur de upplevde bemötandet frÄn över- och underordnade i samband med rekryteringsprocessen. Hur deras nya position pÄverkat relationen till kollegorna och hur de nu ser pÄ sin position och arbetssituation. Resultatet visade att relationerna förÀndras.