Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översättningen ?medicinskaunderrättelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ?gör det lilla extra? på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014.

För att ett företag ska kunna tillämpa lokal ekonomi, det vill säga ekonomistyrning på produktionsavdelningsnivå, är det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och användning av ett sådant stöd. Det som har undersökts är hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har även belyst vad det lokala informationsstödet består av samt vad som uppnås vid användning av ett sådant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie på Ferruform i Luleå undersöktes detta.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förståelse för hur en kommun använder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen använder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur på Luleå tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie på Bodens kommun. Vi gjorde två stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnämnden. Vi fann att den upprättade budgeten i kommunen stämmer överens med den litteratur vi läst om hur budgeten ska upprättas. Dock såg vi att budgeten inte används som ett styrmedel på det sätt som litteraturen beskriver.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar.

The aim of our study is to explore which norms that exists in the home care service, who is sending those norms, how are they maintained and how do they affect the interactions between staff and manager? We want to deep en our knowledge about home care service as an organization and increase our understanding for the psychosocial work environment and also the importance of leadership. We mean to read the organizational culture that exists which allows us to deal with the values that influence the behavior in the organization.The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews, one with managers from the home care service - organization and one with staff from the same organization. T he interview with the managers consisted of five participants and the corresponding figure for the second interview with the staff was eight participants.The theoretical viewpoints have been communication - theory, organizational theory and Foucault´s th eory of power.Our result indicate that norms are something that unconsciously controls us and that we have learned that there are consequences when you step out of what is normative for the group.

IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur konsultchefers ledarskap blir präglat a trepartsrelationen som uppstår när det är två parter som är ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen.Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie på två bemanningsföretag med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med personer på fallföretagen har genomförts.Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen är ett komplext fenomen där chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstå då konsultchefernas roll blir likt medlare istället för chef.

I denna studie undersöks vilka föreställningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanställda på ett större industriföretag. Avsikten är att ta reda på om det förekommer skillnaderi föreställningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehållertvå delar, dels en avgränsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att få svar på frågeställningarna har i studien använts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspå intervjuer med ett antal anställda på ett företaget.Resultaten av vår studie visar att medarbetarsamtal framstår som en möjlighet för utvecklingav så väl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angående medarbetarsamtali både kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin står en bit ifrån hurdet praktiskt fungerar på arbetsplatsen.

Deltaco är ett medelstort företag som säljer IT-relaterade produkter till datorbutiker, installatörer, industrikunder etc. men ej till slutkund. Deltaco har ett dotterbolag i Finland och ett i Danmark och flera avdelningar i Flemingsberg. Examensarbetet gjordes på avdelningen som heter RMA ( Retur Material Authorization). RMAs uppgifter är att ta hand om returnerade produkter som omfattas av garanti.

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.