Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med långvarig smärta. Kvalitativ metod användes och intervjuer med nio personer utfördes, sex kvinnor och tre män. Inklusionskriterier var att personerna hade haft smärta i minst sex månader, hade fått arbetsterapeutisk behandling för långvarig smärta samt befann sig i arbetsför ålder. Intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade frågor. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Omvårdnad av en person med demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

SyfteÖvergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.