Sök:

Sökresultat:

1097 Uppsatser om Arbetsterapeutisk praxis - Sida 63 av 74

Advokat på fel sida om lagen : Dilemmat när lojalitetsplikten möter straffrättsskipningen

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande.

En omöjlig Gud? : en jämförelse mellan gudsbilden i postmodern teologi och östkyrklig apofatisk teologi

In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

Den kommunala arbetstagarens rätt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Specificering av identifierade immateriella tillgångar : Utvecklingen sedan IAS/IFRS infördes

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS.

Kreativ redovisning - ett svenskt problem?

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Kreativ redovisning - ett svenskt problem?

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Tying på en innovativ marknad - Microsoft mot Kommissionen

Förstainstansrättens dom i målet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmånga konkurrensrättsliga frågor, bl.a. gällande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frågan om huruvida de ?traditionella? EG-rättsliga metodersom idag används vid bedömningen av kopplingsförbehåll (tying) är förlegade närdessa ska appliceras på en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrättsligdoktrin och rättspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gäller tying ärkonsekvent gentemot den praxis som etablerats på området genom målen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.

Redovisning i biståndsorganisationer

Bakgrund och problem: Årligen skänker svenskarna miljardbelopp till olikabiståndsorganisationer. För dessa organisationer är det därför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. Från och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och därmed ocksåÅrsredovisningslagen, som från början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frågeställningar har därför formulerats: På vilket sätt och med vilken tydlighetredovisar biståndsorganisationer hur de använt och planerar att använda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte är att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbiståndsorganisationer redovisar användningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.Avgränsningar: Studiens problemställning avgränsas genom att endast redovisningen för år2005 är föremål för undersökningen. Problemställningen undersöks således inte ur ett längretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgångspunkt används, då olika biståndsorganisationers sätt att redovisabeskrivs.

Contain : ett gestaltningsförslag för Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Grekland

I den gestaltande landskapsarkitektens yrkesliv är arkitekturtävlingar praxis, eftersom det anses vara ett effektivt sätt att få fram alternativa och högkvalitativa förslag i ett projekt. Som ett komplement till den ordinarie utbildningen på landskapsarkitekturprogrammet är deltagande i arkitekturtävlingar ett sätt att förbereda sig för det kommande arbetslivet. Genom tävlingen Re-design the cityscape from the forest to the seafront: Tritis Septemvriou Street, Thessaloniki, Greece, finns en möjlighet att kombinera kandidatuppsatsen och deltagande i en arkitekturtävling. Tävlingen berör hanteringen av stadsmiljöer med undermåliga allmänna platser, kopplat till modernismens genomslag. Syftet med kandidatarbetet är att övergripande gestalta Tritis Septemvriou Street i Thessaloniki med utgångspunkt i tävlingsprogrammet.

Informationshantering på Stena Lines Resecenter

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Informationshantering på Stena Lines Resecenter

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Minimumkrav för ett CI-system

När en grupp utvecklare jobbar med samma kodbas kan konflikter uppstå med avseende på implementationen av moduler eller delsystem som varje utvecklare individuellt jobbar på. Dessa konflikter måste snabbt lösas för att projektet ska fortskrida och inte stagnera. Utvecklare som sällan kommunicerar framför ofta okompatibla moduler eller delsystem som kan vara svåra eller omöjliga att integrera i kodbasen, detta leder ofta till s.k. ?integration hell? där det kan ta väldigt lång tid att anpassa ny kod till en befintlig kodbas. En strategi som man kan ta till är ?continuous integration?, ett arbetssätt som erbjuder en rad fördelar när man jobbar i grupp på en gemensam kodbas.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav ställs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rätts-praxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Merger of full owned subsidiary : An evaluation of BFNAR 1999:1

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Självbestämmande, suveränitet och förutsättningarna för nationalstaten

En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

<- Föregående sida 63 Nästa sida ->