Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie.

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området.En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen.

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen.

Microsoft är en organisation verksam inom IT-branchen och tillhandahåller både produkter och tjänster av dessa produkter till sina kunder. Tjänstemötet kontrolleras för och styrs genom bland annat kundnöjdhetsmätningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom Microsoft upplever och hanterar kundnöjdhetsmätningen som är en del av den kundfokuserade styrningen som företaget tillämpar. Empirin baseras på intervjuer med fyra medarbetare samt en team-manager på Microsoft i Sverige. Teori och empiri kring kundfokuserad styrning, påverkan av denna på arbetssituationen och förhållande till medarbetare och ledning samt arbetstagares motstånd mot styrning redovisas för.Resultatet visar att kundnöjdhetsmätningen är utformad enligt företagets profilering som kundfokuserad och dess behov av att följa upp kvalitetsnivån på servicen samt vägleda mot förbättringsområden.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skäl?.

Genom beslut från den nya regeringen ändras reglerna om tidsbegränsade anställningar på den svenska arbetsmarknaden till största delen den 1 juli 2007. Syftet med denna uppsats är att klargöra vilka anställningsvillkor arbetstagare med tidsbegränsade anställningar kommer att få genom lagändringarna. Uppsatsen grundas på den rättsdogmatiska metoden, men kompletteras dessutom med intervjuer av en arbetsgivare och två arbetstagare. Otryggheten upplevdes som det sämsta med tidsbegränsade anställningar. En provanställning kan avbrytas utan att någon objektiv grund krävs.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Swedens membership in the European Union have resulted in an international characterized labour market. The construction sector is the area who employs most posted workers among the 7400 employees who monthly enters the market. It?s also the sector where a big part of the work-related deaths occurs. The purpose of this study is therefore to contribute to a greater understanding of the regulation regarding posted workers, their work environment and the consequences of it.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.

Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ?arbetets särskilda beskaffenhet?. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Syftet med uppsatsen är att klargöra vad som kan utläsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen är rättsvetenskaplig och utgår från rättsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. Genomgående i rättsfallen kan det utläsas att koncentration ska ligga på arbetstagarens arbetsförmåga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren är skyldig att upprätta, ska ligga till grund för en prövning av vilka åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen.