FriÄrreformen genomfördes i hela Sverige vid Ärsskiftet 2004/05 med tvÄ huvudsyften, att underlÀtta för arbetslösa att komma in pÄ arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har vÀckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. MÄnga artiklar har skrivits om de positiva effekterna men Àven negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats Àr att försöka uppnÄ en förstÄelse för de motiv och övervÀgande som ligger bakom valet att ta ut friÄr sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet Àr ocksÄ att i viss mÄn stÀlla detta mot arbetsgivarens syn pÄ friÄrsledighet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för vilka etiska frÄgestÀllningar som aktualiseras i förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i outsourcingsituationer. Outsourcing, eller utkontraktering innebÀr att företag lÀgger ut sin verksamhet till underleverantörer eller lÀgger ner verksamheten och köper produkter externt. Tidigare forskning har varit koncentrerad kring de ekonomiska konsekvenserna av utkontraktering. Etiska aspekter vid outsourcing mellan arbetstagare och arbetsgivare belyses i denna uppsats med hjÀlp av relevant lagstiftning, den praktiska situationen och teori om företagsetik och outsouricing. Ett etiskt perspektiv anlÀggs genom att anvÀnda pliktetik och konsekvensetik.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utstrĂ€ckning och hur de 50 största svenska företagen anvĂ€nder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det Ă€r en beskrivande studie som anvĂ€nt en flerfaldig forskningsstrategi dĂ€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, kvalitativ innehĂ„llsanalys och semi-strukturerade intervjuer anvĂ€nts för att uppnĂ„ studiens syfte.Resultatet visade att anvĂ€ndandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot potentiella arbetstagare Ă€r lĂ„gt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa anvĂ€nder nĂ„gon form av social media i detta syfte, och nĂ€r det kommer till de företag som endast vĂ€nder sig till studenter Ă€r det endast 4 företag av 50. Men det stĂ„r under stĂ€ndig utveckling, bĂ„de till antalet företag som anvĂ€nder det och sett till hur det anvĂ€nds. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket, vilket stödjer forskning som menar pĂ„ att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bĂ€st effekt.Förslag till fortsatt forskning Ă€r att utföra en liknande studie om nĂ„got Ă„r för att kunna följa utvecklingen i detta Ă€mne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumĂ€rket vore av vetenskapligt intresse.Detta Ă€r den första beskrivande studien som undersöker i vilken utstrĂ€ckning och hur sociala medier anvĂ€nds i arbetet arbetsgivarvarumĂ€rket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Vi har skrivit en uppsats i arbetsrÀtt för Mats GlavÄ. Uppsatsen har formen av en handbok dÀr vi jÀmför olika anstÀllnings- och anlitandeformer. Handboken Àr riktad till sÄvÀl arbetsgivare som arbetstagare. Under uppsatsens gÄng har vi genomfört praktik pÄ AB Volvo och IF Metall..

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

TidsbegrÀnsade anstÀllningsformer inom vÄrden har ökat i dagens samhÀlle. Den typen av anstÀllning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anstÀllningsvillkor och skapar dÀrmed svÄra arbetssituationer för mÄnga. Arbetstagare som behöver hjÀlp och stöd i sÄdana svÄra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning frÀmst kring arbetsförhÄllanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegrÀnsad anstÀllning samt fackets roll som handledare för medlemmar, dÀremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bÀttre förutsÀttningar för den anstÀllde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bÀttre förutsÀttningar för tidsbegrÀnsade anstÀllda.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

I ett anstÀllningsavtal finns en plikt för bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebÀr bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhÄlla sig frÄn att skada arbetsgivaren genom att anvÀnda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrÀtt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrÀtten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats frÄn den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affÀrsavtal.