Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

This study examines how the Swedish newspaper G?teborgs-Posten presented Swedish identity in relation to the country?s referendum and EU-membership. By investigating the usage of the Swedish identity, related to EU-membership, the ambition is to conclude whether the newspaper was positive towards EU-membership. The empirical base consists of articles produced by G?teborgs-Posten from the first of October 1994 to the last day of January 1995.

Detta arbete handlar om de nya sÀtten att kommunicera, frÀmst e-post och mobiltelefon. Genom en enkÀtundersökning och fyra intervjuer pÄ tvÄ verksamheter svarar jag pÄ frÄgorna:· Vilken Àr attityden Àr till de nya sÀtten att kommunicera pÄ arbetsplatsen?· I vilken utstrÀckning anvÀnds e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit nÄgra förbÀttringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera anvÀndandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder pÄ att e-post och mobiltelefon anvÀnds i varierande utstrÀckning. E-post Àr mera uppskattat Àn mobiltelefon, men bÄda anses underlÀtta kommunikationen pÄ arbetsplatsen vilket ses som en förbÀttring. Det finns en osÀkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

Arbetsmarknaden och sÄledes anstÀllningsrelationen har under de senaste Ären genomgÄtt en kraftig förÀndring. Ett resultat till följd av detta Àr ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var dÀrför att, med utgÄngspunkt frÄn teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förvÀntningar inom anstÀllningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förvÀntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom sÀljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade pÄ förvÀntningars gestaltande i form av hÄrda och mjuka förvÀntningar.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Den rÄdande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara krÀsen vad gÀller arbetssituation. Som arbetsgivare innebÀr detta att man bör tillhandahÄlla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begÀra ett commitment frÄn arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades pÄ tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden Àr uppbyggd kring vÀlorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag Àr det allt fler arbetstagare som vÀljer att stÄ utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rÄdande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen vÀcktes ur förestÀllningen om att det finns ett behov av att förstÄ varför medlemmar vÀljer att gÄ ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet sÄ att inte de nyrekryterade snart gÄr ut ur facket igen.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Bakgrund: Sverige stÄr inför stora förÀndringar i arbetslivet i allmÀnhet och i sjukvÄrden i synnerhet. Detta med hÀnsyn till stora pensionsavgÄngar de nÀrmaste Ären som innebÀr att allt fÀrre skall försörja allt fler och en Äldersstruktur som i ökad utstrÀckning kommer att efterfrÄga sjukvÄrd i större omfattning. Med detta för ögonen stÄr vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hÄllbar arbetsförmÄga högt upp i Ären.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsÀttningar hos sjukhusanstÀllda lÀkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hÄllbar arbetsförmÄga hos Àldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter Àldre Àn 50 Är frÄn arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), mÀn (n=6) och kvinnor (n=8) samt frÄn grupperna undersköterskor (n=4) och lÀkare (n=4). FrÄn arbetsgivarsidan ingick bÄde verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).