Malnutrition Àr ett vÀlkÀnt problem i den patientrelaterade vÄrden bÄde i Europa och i resten av vÀrlden. Trots detta Àr malnutrition nÄgot som fortfarande förekommer. Vad kan det bero pÄ? Det Àr viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmÀssigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhÀllet mycket pengar och orsakar mÀnskligt lidande.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, dÀr han tillverkade ovanliga och vackra möbler Ät vÀlbÀrgade bönder.Som skrÄutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hÄrt styrd av snickarÀmbetets strÀnga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta pÄ landsbygden, dÀr tvÄnget att följa modets vÀxlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas vÀxlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stÄnden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsÀttningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gÄ vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skÄdeytor jÀmförs.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad omvÄrdnad innebÀr utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv och etiska faktorer gÀllande enteral nÀringstillförsel vid palliativ vÄrd. Forskningsansatsen har varit en systematisk litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Studiens resultat baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. UtifrÄn dessa artiklars resultat utkristalliserades olika teman sÄsom riktlinjer, dokumentation, ÄtgÀrder, komplikationer och effekter inom omrÄdet omvÄrdnad kring enteral nÀringstillförsel. Resultatet pÄvisar att enteral nutrition ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde.

I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.

VÀgverket har mÄnga projekt som strÀcker sig över lÄng tid, ofta mÄnga Är. NÀr ett nytt objekt skall byggas sÄ startar en ofta lÄng process innehÄllande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vÀgutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, dÄ t.ex. lagar, olika politiska mÄl och personliga Äsikter mellan olika projektledare kan Àndras betydligt under Ärens gÄng.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare upplever sin situation i skolan, och om situationen förÀndrats de senaste 10 Ären. DÄ flertalet tidigare studier om lÀrare Àr kvantitativa sÄ genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkÀter dÀr 11 lÀrare deltog. Dessa lÀrare var alla verksamma pÄ samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lÀrarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och mÄnga ansÄg att en stor del av detta berodde pÄ ökad dokumentation och pappersarbete. MÄnga upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utstrÀckning de skulle önska.

Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsÀkringsreglerna kommer att pÄverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förÀndring och förbÀttring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.

Kunskap Àr en av de viktigaste och mest vÀrdefulla tillgÄngarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fÄtt utökat fokus av bÄde företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebÀr ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jÀmförelse med en typisk hierarkisk organisation, dÄ projekten Àr temporÀra vilket pÄverkar lÀrandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar detta examensarbete nÀrmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frÄgestÀllningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi Àr lÀmplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbÀttrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frÄgor har en djupgÄende fallstudie utförts pÄ Sweco Management.

MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..