Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva..

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Persson, C & Toroczkay, L. Sjuksköterskors uppfattning av begreppet dokumen-tation. En intervjustudie. Examensarbete i Omvårdnadsvetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Enheten för Omvårdnad, 2007. Författarna är sjuksköterskor med drygt 20 års egen erfarenhet av dokumentation.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet..

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till kvalitet i verksamheten. Vi beskriver här hur den målstyrda förskolans framväxt har påverkat och förändrat lärarnas uppdrag.SYFTE:Syftet är att undersöka hur rektorer och lärare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och kvalitet.METOD:Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med två rektorer och sju lärare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lärare ser dokumentation som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Studien visar att lärarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssätt och att den bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer på barns lärprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lärandet..

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagogisk dokumentation används i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lärande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att få veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de använder sig av den i verksamheten. Vi har därmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lärande, dialog och barnsyn. Resultatet av våra intervjuer har visat att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation på olika sätt och att pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående process som har blivit en viktig del av verksamheten i många förskolor..