Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

En viss grad av stress är nödvändig och ändamålsenlig för både hälsa och produktion. Problemen infinner sig när stresstillståndet blir långvarigt eller ofta återkommande. Det finns en övre gräns där verkningsgraden för ökad ansträngning avtar och där ökat input istället ger allt mindre output. Mellanchefer är en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspåverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjälp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för både hälsa och produktion.

Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ?anställbarhet?. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde.Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa.

AbstractAim of the study: Aim of the study was to investigate whether there were any connections in time between different parts of care in patients with cardiac arrest and hypothermia treatment and cognitive and physical function six months after cardiac arrest and to investigate neurological outcome related to primary registered cardiac arrest rhythm after six months and if there were any changes in cognitive and physical functions as well as self-related health between discharge from hospital and six months after cardiac arrest.Method: The study included 39 patients admitted to three Swedish hospitals between 2008-2011. Cognitive and physical function was evaluated with Cerebral Performance Cathegory, CPC completed with Mini Mental State Examination, MMSE for cognitive function and Bartels Index, BI for physical function and Euroqol-VAS for evaluating the self-related health.Result:  A significant connection was shown between time to start hypothermia treatment and BI, patients with longer time showed improved physical function after six months.Majority of the participants (66,7 %) had Ventricular fibrillation/Ventricular tachycardia, VF /VT, as primary registered cardiac arrest rhythm and in this group CPC and BI was significant better compared with the asystole /Pulsless Electrical Aktivity, PEA group.CPC, MMSE, BI and Euroqol-VAS were all improved over time.Conclusion: Participants with VF /VT as primary registered cardias arrest rhythm had significant better cognitive and physical function 6 months after hypothermia-treated cardiac arrest compared with participants with asystole/PEA as primary registered rhythm. This shows the importance of access to defibrillators in public places in the society and in hospitals and optimal education of lay people and medical staff. Cognitive and physical function and self-rated health improves over time, which might be a very important reason to convey patients, relatives and medical staff to continue cognitive and physical rehabilitation. Keywords: Cardiac arrest, hypothermia, cognitive and physical function, wellbeeing.

Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov träda i arbete. Detta har väckt funderingar på hur hälsan påverkas och vilka hälso-risker som finns. Företagshälsovården fick i uppdrag att genomföra en hälsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anställdas hälsa. Vad man vill ha svar på är medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. Likaså hur ser den så kallade medicinska statusen ut i fråga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anställda?Vid undersökningen användes enkäten ?Nattarbete?, som är ett standardformulär vid AB Previa.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, drabbar 30-35 % av alla vuxna patienter som genomgåren operation under generell anestesi. Konsekvenser som PONV kan leda till är bland annatelektrolytrubbningar, förlängd vårdtid, allmän fördröjning av rehabilitering efter operation samtsårrupturer. Läkemedel mot PONV har studerats grundligt, dock uppnår endast 30 % av patienternatillfredsställande effekt samtidigt som flertalet biverkningar besvärar patienterna. Sjuksköterskan har enviktig uppgift i att motverka komplikationer som uppkommer vid vård och behandling och en kritisk frågavar om den komplementära metoden akupressur är en lämplig metod att använda i detta avseende dåläkemedelsbehandling inte räcker till. Syftet med uppsatsen var således att beskriva och värderabevisvärdet av effekterna vid akupressur mot PONV för att kunna bidra med evidensbaserad omvårdnad.Metoden som användes var, att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativforskning, och 12 kvantitativa studier som ansågs bidra med evidens analyserades i resultatet.

Denna rapport är ett resultat av det examensarbete som är den avslutande delen på utbildningen industriell design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har omfattat 2x20 poäng och har genomförts åt Liko AB i Alvik, Luleå, våren 2006. Liko är en av de ledande tillverkarna av personlyftar och lyftselar i världen. Syftet med projektet var att se över och förbättra en redan befintlig produkt, en lyftväst, som Liko tillverkar och säljer. Lyftvästen har inneburit nya möjligheter för rehabilitering av vuxna och habilitering av barn.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Bakgrund: Axel- och skuldersmärta är en av de vanligaste anledningarna till varför patienter söker sig till primärvården och nästan hälften av dem får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI-patienter behandlas idag initialt icke-operativt med stabilitetsträning för skapula, träning av rotatorkuffen, hållningskorrektion, ergonomisk rådgivning, smärtlindring och motorisk nyinlärning för skapula. Impingementpatienter kan också behandlas i slyngor, vilket har till syfte är att återskapa normal funktion genom höga nivåer av neuromuskulär stimulering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om rehabiliteringsresultatet skiljer sig mellan Redcord® som behandling i jämförelse med manuell sjukgymnastik enligt konceptet Axelina tillsammans med hemträningsprogram och sms-meddelanden som påminnelse, vid subacromiell impingement. Metod: Föreliggande RT-studie utfördes på en klinik med tolv deltagare fördelade i två grupper, där ena gruppen behandlades med Redcord® och andra gruppen behandlades med Axelina tillsammans med sms-meddelanden som påminnelse.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.