Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Bakgrund: Främre korsbandsskada är en av de vanligaste traumatiska skadorna bland fysiskt aktiva. Främre korsbandsskada är det största isolerade problemet inom ortopedisk idrottsmedicin. Många studier har funnit att en tidigare skada i nedre extremitet i sig ger en ökad risk för ny knäledsskada. För att utvärdera rehabiliteringen och för att kunna bedöma om den aktive är redo att återgå till idrott ska personen uppnå 90-100% av det icke opererade benets funktion. För att behålla god knäfunktion verkar det vara av stor vikt att försätta med specifik träning för det opererade benet även efter återgång till idrott.

Smartphones används allt mer i arbetslivet. De här har bland annat resulterat i att gränsen mellan arbetsliv och vardagsliv sakta börjat suddas ut. Användningen kan leda till att användare upplever stress, alternativt får en ökad känsla av kontroll. Vi har undersökt vad som påverkar användarens upplevelse av stress respektive kontroll. Utifrån en litteraturstudie kunde vi identifiera tolv olika nyckelpunkter som kan summera användares stress och kontrollpåverkan från smartphones.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation.

Ruptur av det främre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lång tid uppleva instabilitetskänsla och begränsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krävs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika träningsmetoder vid rehabilitering av främre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades.

Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan. Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen.

Det främre korsbandets uppgift är att förhindra att tibia glider ventralt i förhållande till femur vilket ger en instabil led vid skada. Ungefär 6000 personer skadar det främre korsbandet varje år i Sverige varav ungefär hälften genomgår en rekonstruktion. Vid rekonstruktion är det vanligast att ersätta korsbandet med transplantat från antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgår patienten rehabilitering som bland annat innehåller rörlighetsträning och styrketräning för att återfå funktion. Syftet med studien var att kartlägga rehabiliteringsträningen efter en främre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringsträningen skiljer sig beroende på vilket transplantat som använts vid rekonstruktionen.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research.38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data.The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries..

Bakgrund: Fotledsdistorsion är en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje år. De flesta fotledsdistorsionerna påverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sådan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch på så vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att få indikationer på effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.