I den akademiska vÀrlden kÀmpar studenter med att balansera upplevda krav frÄn omgivning och upplevd egen förmÄga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utstrÀckning Àn psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig Ät. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvÀmlighetsurval pÄ Stockholms universitet. En enkÀt avsedd att mÀta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid pÄ sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

I Sverige Àr ca tvÄ tredjedelar av alla vuxna mÄttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försÀmrad folkhÀlsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet pÄverkar den psykiskahÀlsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur mÀnniskors instÀllning och motivation till fysisk aktivitet pÄverkar detta samband. Syftet Àr att undersöka hur instÀllningoch motivation till fysisk aktivitet Àr relaterat till upplevd stressnivÄ hos administrativ personal. Undersökningen Àr gjord med kvantitativ metod dÀr 177 anstÀllda i tre skÄnskakommuner svarat pÄ en elektronisk enkÀt, med en svarsfrekvens pÄ ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna trÀnade minst nÄgra gÄnger i veckan, ochatt 11 procent aldrig trÀnade.

Stress ? ett vÀxande fenomen i ett samhÀlle som stÄr i stÀndig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vÄrt nutida samhÀlle ökar Àven stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för sÄvÀl individen som för samhÀllet. Dessa forskare menar att problematiken gÀllande stress ökar i samhÀllet och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till Àmnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, sÄ ökar Àven kraven pÄ individen, som stundtals kan ha svÄrt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus pÄ vÄra viktigaste samhÀllsmedborgare: Skolans elever, vÄr framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkÀter (med viss kvalitativ karaktÀr) har anvÀnts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara pÄ frÄgor relaterat till stress.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess vÀrsta form utbrÀndhet, Àr resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och pÄ kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mÀnskliga lidande som stressjukdomarna medför, Àr deras konsekvenser förödande för samhÀllsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion pÄ samhÀllet. Att sÄ mÄnga i samhÀllet lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hÀnger med i de förÀndringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förstÄelse och kunskap om hur man underlÀttar och hjÀlper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsÀtts för skadlig stress.

Introduktion: IntensivvÄrdssjuksköterskan stÀlls ibland inför att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ allmÀnna intensivvÄrdsavdelningar som i huvudsak vÄrdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krÀvande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda svÄrt sjuka smÄ barn pÄ allmÀnna intensivvÄrdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes pÄ tre olika sjukhus.

Ambulanssjuksköterskor stĂ€lls dagligen i sin profession inför bĂ„de akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krĂ€vande. Tidigare studier visar att en av de mest kĂ€nslomĂ€ssigt krĂ€vande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta Ă€r de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvĂ„rdnad och medicinsk kompetens Ă€r ofta de som först anlĂ€nder till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss pÄ att se hur strukturen i förskolan pÄverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan Àr stressade och ifall det har nÄgon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan Àr organiserad nÀr det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer Àven att presenteras. Vi har med hjÀlp av observationer pÄ fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollÀrare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den pÄverkar barnen.

Bemötande Àr idag nÄgot som har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Framförallt harförÀldrarna idag mer kunskap om vilka rÀttigheter de har vad det gÀller bemötande. För attbarnen ska fÄ en bra start pÄ dagen Àr deras lÀmning pÄ förskolan en viktig faktor, det Àravgörande för hur resten av dagen kommer att bli. Syftet med studien har varit att undersöka om pedagogernas bemötande skiljer sig beroende pÄ vilken utbildning man har.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer har gjorts och systematisk observation med ett observationsschema som hjÀlpmedel. Resultatet visade att vad pedagogerna har för utbildning inte Àr avgörande för hur man bemöter barnen, dÀremot handlar det om personlighet och vilken instÀllning man har till bemötande.

I mötet med lÀrare ute pÄ de skolor dÀr vi har utfört vÄr verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lÀrares emotionella reaktioner pÄ lÀrobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsomrÄde efterfrÄgadevidare forskning om hur lÀrare upplever situationen dÄ valet av lÀroböcker ska göras,men Àven vilka erfarenheter, kÀnslor och vÀrderingar lÀrare upplever och ger uttryck för i sinrelation till lÀroböckerna. Studien Àmnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de kÀnslor,vÀrderingar och attityder som kan uppstÄ i processen kring valet och anvÀndandet avlÀroböcker och lÀromedel i undervisningen. Studien har anvÀnt sig av enkÀter och intervjuerför att nÀrma sig undersökningsomrÄdet. Resultatet visar att lÀrare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna pÄverka valet av lÀrobok.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva i vilken utstrÀckning statliga myndigheter efterlever sin finansiella budget och att analysera huruvida det finns ett samband mellan budgetefterlevnad och om myndigheterna upplever att de styrs med tight eller loose kontroll. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt. De undersökningar som gjorts har skett genom ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet analyseras genom statistisk bearbetning, kopplat till teorin. Materialet presenteras med tabeller och figurer.

Stress and time pressure is more present in todays labor markets. In financial markets a securities broker is forced to take decisions on investments under high cognitive load and under extreme time pressure. The research of decision under risk gained new ground with the development of the prospect theory and gave us new insights to the decision making of men. Prospect theory has shown that people are risk seekers when dealing with loss decisions and risk avert when dealing with profit decisions. The value function are defined over gains and losses.