Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Stress Àr en primitiv reaktion som varit nödvÀndig för mÀnniskans överlevnad dÄ det Àr en naturlig respons pÄ ett kommande hot. NÀr omgivningen stÀller krav pÄ individen som denne inte kan hantera eller upplever vara för stora uppstÄr ett stresspÄslag. Flertalet studier visar att studenter Àr en grupp i dagens samhÀlle som upplever mycket stress. Höga nivÄer av stress bland sjuksköterskestudenter och medicinstuderande har visats sig pÄverka minne, koncentration samt problemlösningsförmÄga, vilket i sin tur leder till försÀmrad inlÀrning och försÀmrade studieresultat. Studien syftade till att undersöka upplevelser av stress hos fysioterapeutstudenter och uppfattningen om hur denna stress kan pÄverka studier och framtida yrkesliv.

Denna studie beskriver ett antal förskollÀrares upplevelser och tankar kring stress hos barn i förskolan. Att barn kan bli drabbade av stress pÄ ett eller annat sÀtt Àr nÄgot som framkommit i den hÀr studien. För att som pedagog i förskolan kunna underlÀtta och hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta möjliga sÀtt, sÄ behöver man veta vilka bakomliggande orsaker och faktorer som kan vara bidragande till denna stress. Man behöver ocksÄ veta vilka symtom stressade barn kan uppvisa, samt i vilka situationer stress har en tendens att uppstÄ. I denna studie har en kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerade frÄgor anvÀnts för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgor.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna. Den tredje metoden innebÀr att tydliggöra grÀnsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar nÀr det kommer till motivations- och stressfrÄgor gÀllande projektmedlemmarna.

SAMMANFATTNINGUppsatsen baserar sig pÄ en enkÀtundersökning som syftar till att undersöka hur lÀrares arbetstillfredsstÀllelse pÄverkas av de arbetsförhÄllanden som rÄder för lÀrarna pÄ deras arbetsplatser. LÀraryrket Àr intressant bland annat av den orsaken att det skett mÄnga förÀndringar inom skolans verksamhet i och med övergÄngen till mÄlstyrning, en förÀndring som fÄtt konsekvenser för lÀrarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frÄgorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelÀrare 1-6 samt fritidspedagoger som Àr verksamma i bÄde förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkÀter av anstÀllda lÀrare och pedagoger i kommunen dÀr studien utfördes under tvÄ veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingÄr i undersökningen Àr de som dÄ var tillsvidareanstÀllda grundskolelÀrare samt fritidspedagoger och som inte pÄ ett eller annat sÀtt var lÄngtidsfrÄnvarande.

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en fördjupad insikt i en lÀrares arbete, och fÄ kunskap om hur stress och utbrÀndhet kan pÄverka arbetet som lÀrare. För att fÄ denna förstÄelse har jag intervjuat en manlig lÀrare, Ove. Han har arbetat som lÀrare i fyrtio Är. Genom att anvÀnda mig utav livsberÀttelsemetoden har jag fÄtt tagit del av hans erfarenheter. I hans berÀttelse framkommer det att stress var inledningsvis nÄgot som var positivt för hans arbete.

Vid akut hjÀrtinfarkt Àr symptomen oftast kraftfulla och smÀrtsamma. Patienterna Àr allmÀnpÄverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och fÄ negativa följder, men skadan kan begrÀnsas och lidande lindras i det prehospitala vÄrdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vÄrdaren som möter patienter med hjÀrtinfarkt och det Àr sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning pÄtalar svÄrigheter dÄ det gÀller att kommunicera med patienter som genomgÄr en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och Ängest hos patienter med symptom pÄ hjÀrtinfarkt.

LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..

Livet efter en traumatisk hÀndelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förÀndrat perspektiv, bÄde pÄ sin identitet och pÄ den levda vÀrlden. Vikten av att ha förstÄelse om vad detta innebÀr för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vÄrdas utifrÄn ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vÄrden dÄ traumatiserade mÀnniskor kan förekomma i olika vÄrdkontexter. För att uppnÄ syftet att belysa livet efter en traumatisk hÀndelse har metoden baserats pÄ en analys av artiklar med inriktning pÄ hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgÄng i livsvÀrldsperspektivet.

The application of performance-based pay system among enterprises is becoming more frequent. Performance-based pay systems is used by organizations in hope of increasing productivity and have become more flexible. Employees may perceive the performance-based salary as a motivator or a threat depending on lifesituation and personality. At a perceived threat, the employee may become stressed. Work-related stress has become a serious social problem that can have consequences for both companies and individuals.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och analysera lÀrares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Metoden för undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer. Resultatet visar att alla lÀrare har haft kontakt med arbetssÀttet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid Ät mellan lÀrare. Det framgÄr att responsgrupper Àr ett etablerat arbetssÀtt för hÀlften av lÀrarna i studien.

Bakgrund och problemdiskussion: Under Ärens gÄng har det intrÀffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut pÄ ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att fÄ ordning och reda.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som lÄg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion pÄverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men Àven att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn mÀns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 mÀn frÄn ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion anvÀndes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkÀter ett lÀmpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att endast upplevelsen av stress och anvÀndningen av alkohol som copingstrategi signifikant pÄverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn kvinnors av upplevelsen av stress och anvÀndning av alkohol som copingstrategi.