Bakgrund: Tusentals mÀnniskor i Sverige drabbas av hjÀrtstopp varje Är, var av ca 5000 pÄ sjukhus. Ett obehandlat hjÀrtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjÀrtstopp och hjÀrt- lungrÀddning (HLR), inne pÄ sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes pÄ nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress Àn mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsÄr. Det finns Àven ett samband mellan stress och utbrÀndhet vilket kan resultera i avsikter att lÀmna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod Àr kvalitativ och data frÄn fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och Àr viktiga för djurs förmÄga att klara av en kritisk situation. LÄngvarig stress medför dÀremot en rad negativa effekter pÄ djurs produktion och hÀlsa. Dagens mjölkproduktion stÀller höga krav pÄ korna, som ska vara friska, producera stora mÀngder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt stÀllda krav mÄste lÄngvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisÀtts.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Nya och ovana situationer Àr en orsak till psykisk stress hos nötkreatur dÄ de som bytesdjur ser nya saker som tecken pÄ fara. För nötkreatur kan bÄde kontakten med mÀnniskor och sjÀlva vistelsen pÄ transportfordonet vara nya situationer som ger upphov till stress. Genom att vÀnja nötkreaturen vid kontakt med mÀnniskor kan man minska den psykiska stressen i samband med hantering och transport. Hur mÄnga djur som transporteras per enhet yta Àr en viktig faktor för hur stressande djuren upplever transporten. Vid för hög djurtÀthet Àr transport mer stressande för djuren, nÄgot som visar sig i ett förhöjt plasmakortisolvÀrde.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

The aim of this study was to investigate the intraoperative surgical stress response in dogs undergoing ovariohysterectomy and to compare acepromazine and medetomidine as premedications. 15 dogs diagnosed with pyometra were used in this study. Blood pressure and heart rate were used as parameters to measure surgical stress response. The surgery was divided into four phases. Phase 0 was the period 10 minutes before the skin incision, phase 1 was skin incision and opening of abdomen, phase 2 was manipulation of uterine horns, ligation and transection of mesovarium and phase 3 was ligation of cervix, removal of organs and closing the abdomen. The results showed that phase 2 was the most intense phase of surgical stress, regardless of which premedication the dogs received. When acepromazine and medetomidine were compared the results showed that within phase 3, all dogs that were given medetomidine had higher blood pressure compared to dogs that were given acepromazine. The dogs that were given acepromazine had higher heart rate than the dogs that were given medetomidine in phase 0, phase 2 and phase 3. .

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

The combat mission is an extreme situation with high demands of the soldier. Killing might very well be necessary. Before a mission a soldier can experience stress due to these factors. The purpose of this paper is to find methods to handle stress due to an upcoming combat mission and to the prospect of having to kill. The main questions of this essay: -How can certain parts of the physiological psychology improve a soldiers ability to perform a mission? ? Is the Swedish soldier mentally prepared to kill? The theory for this essay has been described using litteratur by experts within the field, and the results thereafter discussed.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lÀrares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lÀrare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gÀllande resurser till skolan och det stöd som eleverna förvÀntades fÄ i sin skolgÄng. Flertalet lÀrare upplevde bristande feedback frÄn elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd frÄn arbetskamrater. Samtliga lÀrare upplevde att bristande kunskap förelÄg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lÀrarna, i denna studie, Àr medvetna om att nÄgra av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..