Bakgrund: Vid forskningsgenomgÄng framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer pÄ arbetsplatsen och dess negativa pÄverkan pÄ sjuksköterskans hÀlsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, dÀr tidspress och hög arbetsbelastning Àr Äterkommande fenomen pÄ akutvÄrdsavdelningar. En kunskapsbrist rÄder kring sjuksköterskans upplevda hÀlsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvÄrdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hÀlsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvÄrdnad i en akutvÄrdskontext. Metod: EnkÀtundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgÄ frÄn kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie pÄ semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i RosengÄrd, Malmö. Vid analysarbetet har vi anvÀnt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och sÄledes det resultat och den genomförda analysen frÄn intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhÄllande till hög arbetsbelastning, smÄ resurser och ett begrÀnsat handlingsutrymme.

I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..

Stress Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle. Tidigare forskning har pÄvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan upplevd stress och karaktÀrsdraget neuroticism, med hÀnsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulÀren delades ut till 109 studenter, varav 62 mÀn och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, nÀr det kontrollerades för kön.

Det Àr fler arbetande kvinnor och familjer dÀr bÄda vuxna arbetar pÄ arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot bÄde arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlÀtta för de anstÀlldas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sÄdan policy kan fungera som en förebyggande ÄtgÀrd för att minska de anstÀlldas stress. Genom att intervjua fjorton anstÀllda pÄ ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anstÀllda hade en flexibel arbetsplats sÄ kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

AbstractThe purpose of this study is to examine whether the individual influence at the working place leads to the perception of decreased stress. Also I looked at whether stress and individual influence is affected by the employees age, sex or employment years. Previous research shows that individual influence decreases stress but strangely enough do the research show that individual influence seem to decrease in today?s work environment. This research is quantitative with questionnaires, answered by 74 civil servants working in a department in the municipality of Karlstad.

Statistik visar att ungefÀr en fjÀrdedel av chefer inom offentlig sektor lÀmnar sin befattning inom tvÄ Är samt 40 procent inom fyra Är. Det föreligger ett ekonomiskt problem dÄ personalomsÀttning Àr kostsamt pÄ flertalet sÀtt. StressnivÄn som första linjens chefer upplever pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet och pÄvisar dÀrmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det Àr av allmÀn kÀnnedom att första linjens chefer upplever svÄrigheter med att balansera krav frÄn chefer och ledning med krav frÄn medarbetare. Tidigare forskning pÄvisar att kontroll och stöd Àr viktiga faktorer för att upprÀtthÄlla en psykosocial arbetsmiljö.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ Konstskolans elever och hur dessa i sÄ fall yttrar sig. En enkÀt baserad pÄ en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) anvÀndes för att mÀta individuella aktuella stressnivÄer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/vÀlbefinnande idag jÀmfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivÄ och hur de upplever och vÀrderar stress? Resultaten visade pÄ ett svagt negativt samband mellan stressnivÄ och Älder respektive omfattning av tidigare konstnÀrlig aktivitet. Intervjuerna bekrÀftade hÀlsofrÀmjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och vÀlbefinnande..

Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at VÀsterviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

SammanfattningDen negativa stressen i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan leda till sjukdom, t.ex. psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hÀlsa för att kunna ge en god omvÄrdnad av patienterna. I omvÄrdnadsarbetet ingÄr det att arbeta patientsÀkert och det Àr sjuksköterskan enligt lag skyldig att göra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan bidra till negativ stress i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.