Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Aim: The aim of this study was to examine health professionalsŽ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen pÄ sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionalsŽ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Att utföra ett arbete vĂ€l Ă€r viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske pĂ„ olika sĂ€tt. En vĂ€l utförd prestation kan upplevas pĂ„ olika sĂ€tt, bĂ„de av den presterande och av de som befinner sig i nĂ€rheten, samt Ă€ven ge konsekvenser för fortsatt lĂ€rande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lĂ€randet samt ökar tron pĂ„ den egna prestationsförmĂ„gan.

Att vi i Sverige har hög arbetsrelaterad sjukfrÄnvaro har vÀl knappast undgÄtt nÄgon. Detta Àr nÄgot som drabbar inte bara den enskilda individen, utan Àven samhÀllet i stort. SjukfrÄnvarons kostnader har stigit drastiskt de senaste Ären och detta har medfört ökande kostnader för staten. FörsÀkringskassan har satt Är 2008 som mÄl till att halvera sjukfrÄnvaron. Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur ordet/begreppet ohÀlsa anvÀnds i media under en tio Ärs period.

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Den hÀr studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hÀlsotillstÄnd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i VÀsterbotten vÀnde sig till psykiatrin för att fÄ hjÀlp sedan nÄgra av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den hÀr gruppen fanns en hög grad av depression och Ängest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utstrÀckning kom till uttryck i denna grupp Àn i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt Àmne genom dess pÄverkan i dagens samhÀlle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstÄr i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bÀr pÄ en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anstÀllda. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka faktorer som pÄverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi anvÀnt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgÀnglighet samt stress som teoretiskt ram.

Background: The stress in the society seems to having become more amplified and more trying. Statistics show that the appearance of stress related industrial diseases have increased strikingly. What can be stressing at the workplace? The work conditions are not the only thing that causes stress but no matter what the causes are employers have to restore the employees to their former positions. How are companies dealing with the problems of stress in reality? Do they have formulated strategies for how to manage the problems? Purpose: The purpose with this essay is to try to see pattern in how companies manage and treat stress and stress related industrial diseases.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dÄligt stÀllt det Àr bland Àldre som bor pÄ Àldreboenden i Sverige. DÀremot talas det inte ofta om hur personalen mÄr och trivs pÄ sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar pÄ Àldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade pÄ tvÄ Àldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som anvÀndes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Kronisk stress hos hÀstar Àr ett stort problem bÄde för hÀsten och för dess Àgare. Stress kan uttryckas pÄ olika sÀtt och mÄnga gÄnger Àr orsaken att hÀsten kÀnner frustration pÄ grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks sÄ tyder det pÄ bristande vÀlfÀrd. Fysiologiska kÀnnetecken som rapporterats för kronisk stress hos hÀstar Àr förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och dÀrmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisÀttning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan Àven uttryckas beteendemÀssigt, bland annat genom stereotypier, som Àr oförÀnderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha nÄgon funktion.

Sedan slutet av 1990-talet har lÄngtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa. Sjukskrivningarna Àr mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr ofta en lÄngdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, bÄde fysisk och psykisk. En beteckning som anvÀnts för att beskriva detta tillstÄnd Àr utbrÀndhet.

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.