SyfteSyftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkÀnda idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgÄngspunkt frÄn Krav-Kontroll-Stöd-teorin.FrÄgestÀllningar Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll?Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?MetodSyftet med studien var att erhÄlla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. DÀrför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick frÄn Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nÄ instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av Ätta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige.

UtifrÄn en fallbeskrivning i socialtjÀnsten dÀr fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress i arbetet undersökts. UtifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av klassiska ledarskapsteorier, teorin om kÀnsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsÀttningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka pÄ de anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsÀttningar för kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbÀttrade förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

 Fotboll Àr en av vÀrldens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri dÀr mÄlet mÄnga gÄnger Àr att vinna, bli bÀst och stÄ lÀngst upp pÄ pallen. Just eftersom det stÀlls sÄ otroligt höga krav pÄ idrottare anser jag den situationen Àr intressant att nÀrmare undersöka.Den hÀr studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angÄende krav respektive kontroll. Den utreder ocksÄ om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angÄende krav och kontroll.Studien Àr genomförd med en kvantitativ metod baserad pÄ 44 enkÀter ifrÄn 3 lag. DÄ idrottsvetenskaplig forskning idag Àr ett stort fÀlt finns det följaktligen mycket litteratur att lÀsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angÄende stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar pÄ att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebÀr att en optimist presterar bÀttre Àn en pessimist. .

AnstÀlldas sjukfrÄnvaro beror till större del pÄ stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar pÄ samband mellan stress och dÄlig hÀlsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och sÀrskilt hur ekonomiska styrmedel kan pÄverka stress. Denna studies syfte Àr att utforska hur styrmedel kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. De styrmedel som undersökts Àr cybernetiska och administrativa styrmedel och pÄ dessa har den sÄ kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen anvÀnts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollÀrarna gör för att minska sin stress. Dessa frÄgestÀllningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskollÀraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollÀrarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollÀrare.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i tvÄ professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats, baserad pÄ gruppenkÀt och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus pÄ psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivÄer pÄ en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom pÄ lÄngvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rÀdslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhÄllanden.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förstÄelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande mÀn samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande mÀn pÄ en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrÄn de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande mÀnnen i mÄngt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt vÀsterlÀndsk maskulin identitet - men att ocksÄ motsÀgelser finns. Utöver detta konstrueras Àven femininitet - trots att inga kvinnor Àr nÀrvarande..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

Stress Àr idag ett vÀlanvÀnt begrepp som existerar i mÄnga personers vardag och kan ilÄngvariga tillstÄnd ge negativa efterverkningar. Forskning kring omrÄdet stress ochÀtbeteende har visat pÄ spridda resultat men majoriteten visar dock pÄ liten till stor förÀndringav Àtbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i Àtbeteende, vid lÄg respektivehög upplevd stressnivÄ hos mÀn (24-65 Är). Genom ett bekvÀmlighetsurval skickades enwebbenkÀt bestÄende av Perceived Stress Scale samt frÄgor som belyser Àtbeteende ut till engrupp mÀn (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod. UtifrĂ„n de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulĂ€r för att fĂ„ informanterna att fritt berĂ€tta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i Ă„ldrarna 21-60 Ă„r. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var mĂ€n.