Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla Àr verksamma i ett omrÄde i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera pÄ upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrÄn krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket Àr det som bidrar till stress.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning Àr omfattande. DÀremot Àr forskning om medarbetares och chefers upplevelser tÀmligen begrÀnsad. Det sociala stödet frÄn omgivningen har visat sig vara av stor vikt nÀr den drabbade ska ÄtergÄ i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes pÄ uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Antalet mÀnniskor som kÀnner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven bÄde i samhÀllet och inom arbetslivet. DÀrför Àr det viktigt att identifiera framgÄngsrika sÀtt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses pÄverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa mÀnniskor gör och hur de tÀnker nÀr de hanterar en stressfylld situation pÄ arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ undersöka vilka andra faktorer som pÄverkar deras förmÄga att hantera stress samt hur de lÀrt sig att hantera stressfyllda situationer.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid pĂ„verkar vĂ€lbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkĂ€t besvarades av 47respondenter pĂ„ fyra arbetsplatser, varav tvĂ„ arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvĂ„ arbetar med Ă„ttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjĂ€lp av frekvensfördelningar, men Ă€ven medelvĂ€rde anvĂ€nds.För att analysera resultatet anvĂ€ndes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory anvĂ€ndes för att belysa den rollkonfliktsom uppstĂ„r dĂ„ arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utstrĂ€ckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetarĂ„ttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent Ă€n personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gĂ€llande sömn samt vĂ€rk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken pĂ„ att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir sĂ„ledes att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bĂ€ttre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hĂ€lsa högre Ă€n personalensom arbetar Ă„ttatimmarsdagar..

SjukfrĂ„nvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. ÖvergĂ„ngen frĂ„n ett produktion- till tjĂ€nstesamhĂ€lle har inneburit förĂ€ndrade arbetsvillkor för de anstĂ€llda. Undersökningar har visat pĂ„ att psykiska hĂ€lsoproblem sĂ„som utbrĂ€ndhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohĂ€lsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrĂ„n krav- kontroll- och stödmodellen som kan tĂ€nkas bidra till depression hos tjĂ€nstemĂ€n.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att anvÀnda sig för mycket av email istÀllet för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mÀngder email varje dag inom organisationer, men mÄnga organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. DÀrför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs pÄ Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Vi har genomfört tio intervjuer pÄ en av avdelningarna pÄ fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email Àr den vanligaste kommunikationsvÀgen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anstÀllda pÄ det undersökta företaget.Slutsatsen blir dÀrmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem gÄr att minimera genom att behandla email pÄ rÀtt sÀtt. Som ett hjÀlpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Kombinationen höga krav, lÄg kontroll och lÄgt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivÄerna. SjÀlvledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, Äterta kontrollen och minska stressnivÄerna. Genom att anvÀnda sig av sjÀlvledarskapsstrategier kan individen förÀndra sina tankemönster och ageranden för att pÄ sÄ vis förhoppningsvis förbÀttra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan sjÀlvledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas hÀr kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet.