FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Bakgrund: Stress Àr en naturlig del av livet, men nÀr stressen Àr lÄngvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar Àr det viktigt att ta stressen pÄ allvar och försöka ÄtgÀrda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade pÄ sjukhus kÀnde sig stressade och uppvisade tecken pÄ utbrÀndhet, samt att sjuksköterskor pÄ stora sjukhus upplevde mer stress Àn sjuksköterskor pÄ mindre sjukhus och inom andra vÄrdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanstÀlldes utifrÄn Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde pÄ genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: DÄliga arbets-förhÄllanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivÄ och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svÄra situationer.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Fifty employees at a local industrial company answered a questionnaire about coping strategies and personality traits. One purpose of the study was to investigate if officials and public employees used different coping strategies in stressful work situations. Another purpose of the study was to investigate if there was a relationship between the personality traits of the officials and the public employees and their chosen coping strategies. Ten Item Personality Inventory and Brief COPE were used to examine personality traits and coping strategies respectively. The results showed a difference in exhibited personality traits where conscientiousness was higher among the official employees than the public employees.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrÄn QPS Nordic mellan teknikkonsulter i smÄ och stora företag inom samma verksamhetsomrÄde samt skillnader i upplevd stressnivÄ utifrÄn StatshÀlsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlÀrningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet pÄvisade inga skillnader i frÄga om företagsstorlek och stress dÀr teknikkonsulter upplever stress relativt sÀllan. Detta motsÀger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim.

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket Àr ett stressfyllt yrke, detta har konstaterats genom studier runt om i vÀrlden. NÀr kraven som stÀlls pÄ sjuksköterskan överstiger de egna resurserna som finns att tillgÄ uppstÄr stress. För att hantera stressen behövs copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier i stressrelaterade arbetssituationer. Metod: En allmÀn litteraturstudie gjordes dÀr kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades och sammanstÀlldes.

Det talas om att utbrĂ€ndhet Ă€r nĂ„got som idag drabbar mĂ„nga i vĂ„rt land och att psykisk ohĂ€lsa Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrĂ€ndhet.Den sĂ„ kallade FP-gruppen Ă€r en avdelning vid FörsĂ€kringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handlĂ€ggning av försĂ€kringsĂ€renden som rör förĂ€ldrapenning, tillfĂ€llig förĂ€ldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka handlĂ€ggs de flesta av dessa Ă€renden med hjĂ€lp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta göra en utvĂ€rdering av denna arbetsplats med hjĂ€lp av tre olika teorier om uthĂ„llighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens pĂ„verkan pĂ„ arbete och arbetskvalitet har vi ocksĂ„ undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt ÄHS pĂ„verkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgĂ„ frĂ„n ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgĂ„ngspunkt att stress uppstĂ„r dĂ„ det rĂ„der obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Socialsekreterares arbetsvillkor kÀnnetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsÀttning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien Àr att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det Àr som gör att socialsekreterare stannar pÄ sin arbetsplats. Detta dÄ den senaste forskningen sÄvÀl internationellt och nationellt har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar pÄ sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbÀttringsarbete.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser pÄ utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av bÄde medicinskt vedertagna, men ocksÄ mer folkligt förankrade sÀtt att förebygga utmattningssyndrom. Det primÀra syftet Àr att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemÀssigt beskriver sig. FrÄgestÀllningar1.