Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgång av forskning och litteratur kring jämställdhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i Kävlinge kommun.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

ABSTRAKTDet har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod ochgenomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

I Sverige beräknas ca 400 000 människor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen är ärftlighet samt ohälsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohälsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap som finns över åtgärder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostråd; att ge råd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Ci-nahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reduc-ing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teach-ing about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen.

Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall. Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala dokument; översiktsplaner, samrådshandlingar, dokumentationer etc.

Syftet med studien är dels att undersöka om det finns skillnader i innehåll och omfattning mellan några kommunala skolor och några friskolor i en mellan svenskt stad avseende ämnet idrott och hälsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns på skolorna samt några årskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkätundersökning har använts som metod. 52 elever från två kommunala skolor och 49 elever från två friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslärare från varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hälsa två gånger i veckan, Hälsan är den centrala delen i ämnet enligt friskolan. På den kommunala skolan är det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna på skolorna har en positiv attityd till ämnet.

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.Frågeställningar:? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.