I Sverige berĂ€knas att cirka 400 000-700 000 mĂ€nniskor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 berĂ€knas KOL orsaka vart tredjedödsfall i vĂ€rlden. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebĂ€ratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus pĂ„ social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades pĂ„ vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. EftervĂ€rdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Studien Àr ett försök att förstÄ sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning med elever och sex intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet Àr att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. LÀrarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkÀterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex lÀxor, disco, och klÀder/frisyrer/smink.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration frÄn naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som frÀmjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sÀllan kÀnns lika sjÀlvklara som vÄr naturliga miljö. I en stÀndig jakt pÄ effektivitet följer vi ett givet mönster.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

This study is based on a statistical analysis of fundamental key ratios on the Stockholm Stock Exchange during the period 2004-2012. In total 35 financial ratios of 90 companies were tested, ultimately five ratios remained within the 5% significance level. These ratios were ROA, P/B, Total Yield, EV/EBIT and Operating Margin. A custom made investment model was created based on the purpose to achieve a risk-adjusted excess return. The results in general did not show any significant difference in return between the model's portfolio and index.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förvĂ€ntade resultatet (outcome expectations) vad gĂ€ller fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar av regelbunden trĂ€ning hos Ă€ldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da grupperna och se om skillnad förelĂ„g. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvĂ€mlighetsurval för att representera populationen Ă€ldre (>65 Ă„r) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkĂ€t gĂ€llande motionsvanor senaste 12 mĂ„naderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende pĂ„ vad de svarat i enkĂ€ten. Deltagarnas förvĂ€ntningar pĂ„ resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mĂ€ttes sedan med en enkĂ€t kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförvĂ€ntningar pĂ„ regelbunden fysisk aktivitet gĂ€llande fysiska förvĂ€ntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gĂ€llande sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet Ă€r fysiskt aktiva har högre fysiska förvĂ€ntningar pĂ„ fysisk aktivitet Ă€n Ă€ldre inaktiva.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framvĂ€xt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. GĂ€llande styrdokument och gransk-ning frĂ„n skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. UtgĂ„ngspunkten i studien framstĂ€lls i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte Ă€r att undersöka barns syn pĂ„ lĂ€randet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts pĂ„ tre olika fritidverksamheter.

The average life expectancy and the proportion of elderly are increasing globally and inSweden, causing challenges for the society. Physical activity has proven to bring a number ofpositive benefits in older people, making the promotion of physical activity an important partof healthy aging attempts. The degree of physical activity in Sweden?s elderly population isgreater than in previous generations, making this group a positive exception from a widerperspective. A cross sectional study was made in order to investigate which motives tophysical activity that was considered most important among people above 60.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration frÄn naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som frÀmjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sÀllan kÀnns lika sjÀlvklara som vÄr naturliga miljö. I en stÀndig jakt pÄ effektivitet följer vi ett givet mönster.

Bakgrund: Ett av tre barn i vÀstvÀrlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohÀlsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjÀrt? och kÀrlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet dÄ mÄnga överviktiga barn tenderar att behÄlla den ohÀlsosamma livsstilen in i vuxen Älder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem Ärens skolinterventioner och dess utformning pÄ hÀlsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrÄn en bedömningsmall.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.