Bakgrund: Vi har undersökt hur tvÄ skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrÄn Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur man kan befrÀmja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. UtifrÄn syftet stÀllde vi oss följande frÄgestÀllningar: - Hur arbetar tvÄ skolor med rörelse för eleverna i Äk 3-5? - Vilken Àr elevernas instÀllning till rörelse pÄ dessa skolor? Metod: För att se hur tvÄ skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger pÄ skolorna som arbetar med rörelse.

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning Àr i hög grad utsatta för ohÀlsa dÀr otillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en bidragande orsak. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr en effektiv metod för att frÀmja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att anvÀnda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning pÄ lindrig eller mÄttlig nivÄ samt hur tillvÀgagÄngssÀttet sÄg ut vid en förskrivning av FaR.Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hÀnsyn till patientens förutsÀttningar inför en förskrivning och Att uppnÄ följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgÄng till rutiner och struktur i arbetssÀttet varierade.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön pÄverkar barnens utveckling och lÀrande. Arbetet belyser hur pedagoger tÀnker och resonerar i denna frÄga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frÄgeformulÀr med öppna frÄgor och telefonintervjuer för en mer djupgÄende analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren pÄ frÄgorna framgÄr det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön Àr oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svÄrigheter att fÄ miljön sÄ bra som man kan önska. Detta beror bland annat pÄ smÄ lokaler, mycket barn och dÄlig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör dÀremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att fÄ till en sÄ vÀl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekrÀftas av tidigare forskning, men tyvÀrr stannar denna kunskap mÄnga gÄnger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler Àr ordentligt ÀndamÄlsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap nÀr det gÀller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram pÄ stressrelaterade sjukdomar som depression, Ängest och fysisk ohÀlsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktÀr baserades pÄ sjÀlvrapporterade uppgifter om Ängest, depression, psykisk ohÀlsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrÄgor av social karaktÀr som baserades pÄ ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt Ätta mÄnader efter hade deltagarna signifikant förbÀttrade vÀrden vad gÀller depression, Ängest och fysisk ohÀlsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lÀgre grad av depression och fysisk ohÀlsa, men inte av Ängest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie pÄ att programmet hade mycket goda effekter och det finns dÀrför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkat olika lÀrare i deras yrkesval. För detta syfte har jag anvÀnt mig av tvÄ typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslÀrare och tre lÀrare inom humanistiska Àmnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar Àven om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lÀrarna ofta görÀmnesvalet tidigt i livet och att uppvÀxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och Àven bidra till en ökad kÀnnedom om och förstÄelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur pÄverkas de av astman under fysiska aktiviteter pÄ fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslÀrare?Hur upplever de att astman pÄverkar deras fysiska prestation?PÄ vilket sÀtt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingÄr sju grundskoleelever med astma, tvÄ pojkar och fem flickor. Studien utgÄr frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pÄgick i ungefÀr 45 minuter. UtifrÄn det samlade intervjumaterialet formades fem omrÄden.

 Den föreliggande studien Àr en gransknig av ett projekt som högskolan i GÀvle tillsammans med FjÀrran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut pÄ att personer med stillasittande arbeten skulle fÄ hjÀlp med trÀningen av studenter som utbildade sig till personliga trÀnare. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar som utfördes pÄ 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde bÄda enkÀterna vilket ger ett bortfall pÄ 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova pÄ att ha en varsin personlig trÀnare till sitt förfogande.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen mÄste söka efter nya konkurrensmedel. MÄnga företag försöker styra över sina konsumenter. HÀr ser vi ett problem dÄ konsumenters önskemÄl lÄngt ifrÄn alltid stÀmmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förstÄelse för kundens önskemÄl och förbÀttra sina strategier Àr att studera konsumenternas beteende.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet pÄ sociala medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i Äldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjÀlp av en latent innehÄllsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hÀlsosamt?, ?Motiverad till trÀning?, ?FÄ tips, hjÀlp & vÀgledning? och ?Koppla upp var som helst, nÀr som helst?. Resultatet visade att deltagarna har mÄnga positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala medier.

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.