Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

SAMMANFATTNINGOtillräcklig fysisk aktivitet är en riskfaktor för en mängd olika sjukdomar och ohälsotillstånd. Att öka den fysiska aktivitetsnivån i en befolkning har visat sig vara en av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra folkhälsan. Primärvården och speciellt distriktssköterskan har en central roll i arbetet med att förändra patienters ohälsosamma livsstilar. Många sjuksköterskor inom primärvården brottas med att kunna ge bra och effektiv rådgivning på en mycket begränsad tid. MI är en evidensbaserad tillämpning av livsstilsrådgivning som används allt mer för att uppnå positiva livsstilsförändringar.Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av MI på bästa sätt kan hjälpa patienten till en ökad fysisk aktivitetsnivå.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i ämnet idrott och hälsa och att idrottsämnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant fråga är om de elever som redan en gång har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten är motiverade för ämnet idrott och hälsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förståelse för den enskilda elevens motivation till ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av ämnet idrott och hälsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundläggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och självständighet, alla med likvärdig betydelse för individens motivation och välbefinnande ingår.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

Idagens samhälle är det många som är inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (Ståhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist på kunskap. På grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det något som motiverar människor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en träningsbroschyr svaret. En träningsbroschyr som har en text som de flesta människor ska förstå, med färg som lockar till läsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du än befinner dig.

Bakgrund: Reumatoid atrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna och kan beskrivas som en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen drabbar ca 1 % av befolkningen. Fysiologiska och anatomiska störningar som kan drabba personer med RA är rörelse- och belastningssmärta, nedsatt rörlighet, leddeformitet, nedsatt muskelfunktion och nedsatt kondition. Syfte: Att undersöka vilka metoder för, och vilka effekter av, fysisk träning som fanns dokumenterade i vetenskaplig litteratur för personer med reumatoid artrit. Metod: En datasökning gjordes på databaserna PubMed, SweMed + och Cochrane.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Syfte: Syftet är att utifrån ett omvårdnadsperspektiv undersöka hur utvecklingen av syndromet sarkopeni på ett effektivt sätt kan förebyggas. Metod: Systematisk litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl varav 15 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som förebygger sarkopeni indelas i nutrition, styrketräning, vibrationsträning, och övrig fysisk aktivitet. Styrketräning kan med medelhög intensitet och proteinrik kost minska fettmassan, öka muskelmassan och muskelstyrkan och öka den fysiska funktionen. Fysisk aktivitet och ett stort proteinintag kan inte förhindra men bromsa utvecklingen av sarkopeni. Ett högt proteinintag i samband med träning är ett effektivt sätt att förebygga sarkopeni. Vibrationsträning kan stärka muskelgrupper och i kombination med styrketräning även öka muskelstyrka, rörlighet och muskelmassa. Slutsats: Fysisk aktivitet och då framför allt styrketräning kan motverka sarkopeni.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).