Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus..

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om elever ser något samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Genomförandet av denna studie bestod av enkätundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrån från våra frågeställningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar både i aktiviteterna på skolidrotten och är fysiskt aktiva på fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rätt stor utsträckning vet vilka faktorer som påverkar deras inlärning. En slutsats som vi kan dra är att många elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning..

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sänka blodtrycket hos medelålders kvinnor med hypertoni..

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad..

Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet på recept. En kvalitativ studie om vårdpersonals syn på att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. Folkhälsovetenskap 160 poäng. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.