Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i Äk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.FrÄgestÀllningar:1. Hur stor andel elever Àr regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva pÄ fritiden i Ärskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i Ärskurs 9 gÀllande mÀngd och val av fysisk aktivitet pÄ fritiden?3.

Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i Äldrarna 14-17 Är registrerade vid överviktsenheten pÄ ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jÀmföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns sjÀlvskattning av fysisk aktivitet jÀmförts med hur det sedan ser ut nÀr de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna pÄ överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in frÄn de enkÀter som fylls i vid nybesök samt frÄn deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivÄ samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivÄ varpÄ statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnÄdde den mÀngd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella Älderskategorin.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Inaktivitet Àr idag en av de tio största dödsorsakerna i vÀrlden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ befolkningens hÀlsotillstÄnd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) Àr ett arbetssÀtt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste Ären vunnit allt större uppmÀrksamhet bÄde nationellt och internationellt. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och jÀmföra instÀllningen till, anvÀndandet av och ansvaret för olika insatser för att förbÀttra den fysiska aktivitetsnivÄn hos lÀkare och sjukgymnaster.