Detta examensarbetes utförs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Norr och det syftar till att sätta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta reda på vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en arbetsgivare. Skanska har som mål att under de närmsta åren skapa en basnivå av yrkesarbetare som knyts närmare företaget. Fördelarna med detta är flera: anställningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare, förutsättningarna för dialog och delaktighet växer och dessutom ökar möjligheten till utveckling och utbildning. För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella områden studerats och sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med representanter från inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30 yrkesarbetare intervjuats om hur de ser på sin arbetssituation och lojalitet.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, Arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Denna studie bygger på ett uppdrag från Umeå kommuns personalfunktion. I Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012-2014 står det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lärande och utveckling och om det finns skillnader som är könsrelaterade samt vidta åtgärder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien är att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom Umeå kommun har till utveckling och lärande och särskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Vår frågeställning är: hur påverkas möjligheterna till lärande och utveckling av organisationsförändringar och kön? Studien utgår från tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförändringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.

Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

En stad består av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrån dess karaktär och innehåll, även kallat stadskvaliteter. För att ett samhälle ska fungera och människor ska vilja bosätta sig där måste platsen bidra till att tillfredsställa medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsställa medborgarnas trivsel och behov på samma gång krävs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsområde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund på tidigare utförda studier inom ämnet med fokus på ett socialt hållbart samhälle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och säkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenområden, kommunikationer och läget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre värde i bostadsområden beroende på grundförutsättningar, läge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsområden är unika i sig själva, de ser olika ut och människorna som bor i ett bostadsområde kan ha skilda åsikter från de som bor i ett annat bostadsområde, därför måste kvaliteterna undersökas enskilt på respektive plats.

Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare.

Bland det första man ser när man kommer in i det lilla inlandssamhället Dorotea i södra Lappland, är en husvagnsfabrik som funnits där så länge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gått för fabriken har varierat över tid. En sak som är säker är att fabriken är starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagsläget är företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, återigen på uppgång och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.