Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På Arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse.

Sveriges lönesättningssystem har under de senaste årtiondena gått från ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesättningpå en mer lokal och individuell nivå. Detta i ett försök att med större precision än tidigare belöna god arbetsprestation och därmed öka arbetsmotivationen hos anställda. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom ämnet, undersöka huruvida individuella lönesättningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession.

Mobbning i arbetslivet är ett dolt problem som alltid funnits på Arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt våld och upprepade kränkningar som skadar människor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken på arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet är också att ta reda på vilka rättsliga möjligheter och begränsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslår. Materialet består av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på Arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i gallerior och på Arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur förskollärare uppfattar begreppet barn i behov av särskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelärare beskriver sitt förhållningssätt samt vilka faktorer som kan påverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att använda oss av är kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har därefter analyserat vårt material med hjälp av frågeställningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet på barn i behov av särskilt stöd dominerar. Vi kan även se att respondenterna har svårt att definiera begreppet barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina Arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna.

SammanfattningDenna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen.Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd ocharbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever denpraktiska undervisningen på Arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kaninverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten imedia om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild avmöjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälpav resultatet av denna studie.De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samtIndustriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teoriom situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektivekontextuellt perspektiv.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika Arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att Arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter.

Människans nuvarande livsstil karakteriseras allt mer av ett felaktigt näringsintag och minskad fysisk aktivitet. Konsekvensen för individen, kan bli en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Även samhället kan indirekt drabbas av kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ett verktyg för att motverka detta är preventiva hälsoprojekt. Syftet med denna uppsats var att kartlägga olika aspekter av motivation hos deltagare i hälsoprojektet ?Ett liv i balans? för att få en förståelse av på vilket sätt ett hälsoprojekt motiverar den deltagande individen, med avseende på inre och yttre motivation.