I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? Arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på Arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från Arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på Arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Ljudnivån på intensivvårdsavdelningen är hög. Övervakningsutrustning och medicinskteknisk apparatur bidrar till bullret med sina larm, patientgruppen på intensivvårdsavdelningen är mycket personalkrävande och den höga personaltätheten bidrar till den höga ljudnivån. Forskning visar att buller påverkar arbetsprestationen och kan medföra att det blir svårare att genomföra en uppgift. Mänskligt tal är mer distraherande än annat buller även vid låga ljudnivåer. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom intensivvård upplever att buller påverkar arbetsprestationen.

De senaste tio åren har byggbranschen genomgått stora förändringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för många inblandade parter. Mycket jobb och ansvar läggs på chefen på byggArbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar på Arbetsplatsen och säkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte är rimligt att produktionscheferna på Skanska ska utföra sina uppgifter på en 40 timmars vecka.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på Arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohälsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohälsan är arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen är den faktor som i sin tur har möjlighet till påverkan på arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren är den faktor som har störst möjlighet att påverka medarbetarens hälsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hälsa.

Syfte: Att undersöka ledares tillvägagångssätt och möjligheter att ta tillvara mångfalden på Arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mångfaldspolicys på företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag råder en ändrad syn på medarbetare. Från att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta ställer krav på ledaren i form av att kunna gå från ett företag där individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag där man lyfter fram mångfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys.Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på Arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.