Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på Arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på Arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på Arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anställda inom säljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika säljande företag och fem anställda på varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan särskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anställda respektive de oerfarna. Gränsen för att vara erfaren anställd är dragen vid 7 år på Arbetsplatsen.

 Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på Arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv.

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostråd för att främja bra matvanor hos befolkningen. En studie på uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostråden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kännedom om kostråd ökar förutsättningarna för goda matvanor. Undersökningen Känner du till de fem kostråden? syftade till att ta reda på vad de anställda på ett hotell känner till om Livsmedelsverkets fem kostråd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhålsmärkta produkter i förhållande till kostråden.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på Arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på Arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

Uppsatsen syfte är undersöka coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på Arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av coachning i företagssammanhang.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på Arbetsplatsen.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på Arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Cirka 100 000 patienter skadas inom sjukvården i Sverige varje år. För att förbättra denna situation fokuseras alltmer på orsakerna till misstag. Säkerhetskultur omfattar bland annat värden, attityder, samarbete och beteenden på Arbetsplatsen och påverkar patientsäkerheten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors åsikter om säkerhetskulturen på Arbetsplatsen. Därför genomfördes en enkätstudie där 42 av 66 tillfrågade intensivvårdsjuksköterskor besvarade 64 frågor om attityder, kommunikation och samarbete.

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på Arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på Arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan Arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.